Tjejer, ni har alla möjligheter!

Hem Fokus Tjejer, ni har alla möjligheter!
Tjejer, ni har alla möjligheter!
Jessica Stegrud står för texten på Vox Populi på Internationella Kvinnodagen. Jessica Stegrud är ekonom och har haft sin uppväxt på Gotland, men bor nu i Skåne. Stegrud skriver personliga och reflekterande texter med ett stort läsvärde, och klokskapen återfinns oftast på Facebook. NB Nyhetsbyrån presenterar stolt Jessica Stegrud på Vox Populi.

 

Pratar med en väninnas dotter, en mycket söt och klok tjej i tonåren. Av någon anledning glider samtalet in på kvinnors rättigheter och Isa – som hon kallas – börjar berätta hur synd det är om hennes kvinnliga gymnastiklärare.

Jaså, varför det? Undrar jag nyfiket. ”Jo, hon skulle så gärna vilja vara hockeyproffs men det finns så få sådana jobb för tjejer. Hon blir diskriminerad bara pga sitt kön.”

Jag hummar lite förvånat samtidigt som jag nickar uppmuntrande åt henne att utveckla sitt resonemang. Hon tar en klunk té, slänger ett öga på telefonen och berättar sedan öppenhjärtligt vidare. Ger exempel på hur killar ”tar plats” och ”favoriseras” i olika sammanhang och – underförstått – hur svårt det är att vara kvinna idag.

”Det är de där patriarkala strukturerna och vita medelålders männen som bestämmer – som bland annat gör att vi tjejer får mindre betalt eller inte kan jobba med det vi vill. Vi behandlas ofta sämre än killar.”

Hon fortsätter engagerat och jag känner en frustration växa inombords. Och ledsamhet. Naturligtvis inte över finaste Isa, utan över det hon fått sig till livs, framför allt i skolan. Över att det uppenbarligen blandats både högt och lågt, sant och falskt, relevant och inte. Och inte minst att resultatet tycks ha blivit att hon fått en känsla av att det är så svårt att vara tjej. Att man då per automatik blir diskriminerad och förfördelad och att det knappt går att ”lyckas”.

Jag vet inte riktigt var jag skall börja. Vill berätta för henne om alla de rättigheter och möjligheter de flesta västerländska kvinnor – inte minst svenska – har nu för tiden. Om hur kvinnor dominerar på universiteten och i sociala medier. Att kvinnor innehar allt fler chefspositioner och att dagens utbyggda förskole-system och historiens mest jämställda män gör det möjligt att välja både barn och yrkesliv. Att kvinnor idag helt enkelt kan välja att föda barn eller ej – med eller utan man – eller kvinna för den delen. Att kvinnor även lever längre, löper mindre risk att skadas eller dö på jobbet och att betydligt färre tjejer än killar begår självmord.

Jag vill även berätta om att det funnits en tid då abort inte var en rättighet. En tid då kvinnor förväntades ägna sitt liv åt hem och familj, oavsett förmågor eller drömmar om något annat. Och hur mycket som förändrats sedan jag själv började jobba. Att jag i början av min karriär ibland råkat ut för manliga härskartekniker på möten, blivit bokstavligen jagad av onyktra chefer och fått sexuella inviter inför kollegor. Att något som kanske ”hörde till” då – absolut inte är accepterat idag och att de flesta företag numer jobbar aktivt för att få in kvinnliga chefer i organisationen. Helt enkelt för att de vill och ser nyttan med det.

Och att jag trots mina erfarenheter inte tror på ”vita patriarkala strukturer” eller att alla ”män är svin” som vill kvinnor illa. Att de få kvinnliga hockeyproffsen är ett resultat av i första hand marknadskrafter och inte diskriminering. Att det ibland är en fördel att vara kvinna – och ibland det motsatta. Att vi på många sätt är olika och ibland både tänker, känner och agerar olika. Och att det enda vi kan styra över är hur vi själva agerar och förhåller oss till saker och situationer.

Jag skulle också vilja påpeka privilegiet att hon inte har en släkt som bestämmer hennes klädval, umgängeskrets eller framtida make. Peppa henne och säga att hon som svensk tjej idag faktiskt har alla möjligheter i världen, bara hon ser dem och inte låter sig itutas något annat.

Telefonen piper till, tjejkompisen vill fika. Hon ger mig ett litet leende och en snabb kram innan hon reser sig och hastar iväg, med det vackra hårsvallet guppande på axlarna.

Jag – som inte hann få någon chans att prata – får lust att ropa efter henne. Ut i livet Isa! Ta för dig, dina rättigheter och möjligheter har aldrig varit fler eller större. Än nu.

 

Jessica Stegrud