Inget utrymme för ekonomiska reformer

Inget utrymme för ekonomiska reformer

Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl konstaterar detta: Oavsett om Magdalena Andersson eller Elisabeth Svantesson är finansminister i höst kommer vederbörande att behöva höja skatterna eller sänka bidragen under 2019 med cirka 40 miljarder kronor för att nå överskottsmålet. Detta om man samtidigt vill behålla personaltätheten i vård, skola och omsorg. Det skriver SvD.

Det finns inte något som helst utrymme för ofinansierade reformer under nästa mandatperiod, menar KI. Institutet tror heller inte, att en regering vågar höja skatter eller sänka bidrag i den utsträckning som behövs.

Det föds många barn i Sverige nu. De som är äldre lever allt längre och invandringen har varit mycket hög. Det har drastiskt minskat skatteintäkternas effekt och marginalerna. Det finns därför inget utrymme för extra reformer för 2019, om man inte finansierar det med skattehöjningar.

Ekonomistyrningsverket (ESV) tror inte, att regeringen kommer att nå upp till det nya och lägre överskottsmålet i de offentliga finanserna nästa år. Sparandet ligger under målnivån. Därför gäller skattehöjningar, om man önskar fler reformer. Det säger Ann-Sofie Öberg, biträdande chef på ESV:s avdelning för analys och prognoser.

Först 2020 kommer regeringen lyckas med att spara mer pengar än vad som krävs för att hålla överskottsmålet. ESV:s budskap är detsamma som KI:s: Pengarna behövs för att behålla personaltätheten i välfärden.

ESV:s prognos vilar dessutom på, att svenska bostadspriser inte fortsätter att falla kraftigt eller att handelskriget mellan USA och Kina trappas upp. Sker däremot detta, skulle det kunna försämra statsfinanserna rejält om svenskarna börjar konsumera mindre och arbetslösheten ökar.

Både KI och ESV baserar sina analyser på att regeringen uppnår det politiskt bestämda överskottsmålet. Men det pågår samtidigt en debatt om huruvida detta är rätt politik i nuläget.

En som vill se mer satsningar är Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea. Han anser att ekonomin är stark och tycker att politikerna borde kunna avvika från målet under några år och låna pengar för att kunna finansiera välfärdssatsningar.

Den stora kullen född på 1940-talet börjar bli gammal. Den kostar och belastar sjukvården allt mer. Detta späs på av den invandringsström som kom för två år sedan och som ytterligare har ökat belastningen på kommunerna i form av utbildning och vård. Därför vill Nordeas chefsanalytiker att man tillåter ett underskott ’för att göra de investeringar som behövs’.

 

Christopher Jarnvall