MSB måste skärskåda ’rop på vargen’

MSB måste skärskåda ’rop på vargen’

Marcus Brixskiöld är bland annat en insiktsfull bloggare och debattör, som vet vad han talar om då det gäller påverkansoperationer, s k ’psyops’. Han skriver här om hur aningslösa journalister som Patrik Oksanen eller Anders Lindberg indirekt rentav kan underlätta ryska påverkansoperationer som syftar till att underminera människors tillit till institutioner som etablerade media. Detta genom att ropa ’vargen kommer’ för ofta då det gäller aktörer på sociala media. Här, menar Brixskiöld, bör framför allt myndigheter som MSB vara skärskådande och försiktiga i sitt agerande.

Redaktionen för NB Nyhetsbyrån

 

Här nedan följer Marcus Brixskiölds egen text:

Det här inlägget handlar om tre av de ageranden och förhållningssätt som kan bidra till och underlätta påverkansoperationer; i Fall Sverige de ryska påverkansoperationerna:

– Associativ skuldbeläggning.

– Återkommande leverans av felaktig information från den aktör som vi förväntar skall tillhandahålla korrekt fakta baserad på tillförlitlig data.

– Avstängning och blockering på sociala medier.

1. Associativ skuldbeläggning

Associativa beskrivningar och antaganden

Under nyårshelgen publicerades i Expressen ett inlägg med rubriken ”Putins lakejer finns både till höger och vänster”. Det är en hypotes som över tiden har bekräftats i sak. En angelägen påminnelse.

Inlägget innehåller också några beskrivningar av associativ karaktär som bara delvis bidrar till att belysa ryska påverkansoperationer.

”I Sverige ser vi hur rysk propaganda är det rådande narrativet på den högra kanten från Kent Ekeroths (SD) ”Samhällsnytt” och ”Nyheter Idag”, som drivs av ett bolag som ägs av Medborgerlig Samlings partiledare ordförande Ilan Sadé, och sedan vidare hela vägen till nazisterna i NMR.”

Det är ett uttrycksätt som vi bör förhålla oss avvaktande och kritiska till. Under särskilt de senaste fem åren har det offentliga samtalet periodvis präglats hårt av just associativ argumentation med bl.a. brunsmetning, naziststämpling och andra uttryck syftandes till att minska en individs anseende och därmed trovärdigheten i individens åsikter och uttryck. Det har gällt migrations- och integrationspolitiken, rättspolitiken, säkerhetspolitiken osv.

Visst skaver det när vi genom det associativa resonemanget påminns om de senaste årens ageranden och de konsekvenser det fått för såväl enskilda individer som tilliten till bl.a. media och politik.

Associativ skuldbeläggning påverkar tilliten till vår demokratis förmåga och kan tjäna påverkansoperatörens intressen

Mixen av olika associativa beskrivningar kan i sig tjäna ryska påverkansintressen. Rysk påverkan syftar bl.a. till att destabilisera tilliten till den svenska demokratins förmåga. Dit hör förmågan att hantera mixen av åsiktsartikulering från de extremer och de normalfåror som är själva syresättningen för en demokrati; den fria åsiktsbildningen utförd av en stor mängd olika aktörer i fri konkurrens med varandra. En fri konkurrens där den fria åsiktsbildningen och det fria ordet som bär det bästa argumentet till syvende och sidst går stärkt ur samtalet.

2. Felaktig information från den aktör som vi förväntar skall tillhandahålla korrekt fakta baserad på tillförlitlig data

Falska nyheter är inget stort problem…!?

Falska nyheter är inget stort problem förutom när de falska nyheterna kommer från institutioner som vi litar på eller åtminstone inte misstror.

Det är i sammanhanget ytterst angeläget att vi förstår att påståendet att ”falska nyheter” skulle vara ett stort problem saknar ett entydigt stöd i forskningen. Ändå vill somliga utverka olika digitala verktyg som skall ”minska risken för att falska och irrelevanta fakta når publiken” (bl.a. det omtalade Vinnovafinansierade projektet).

Dessa projekt kan dock bli kontraproduktiva. Aktion föder reaktion. Åsikter kan inte och ska inte förbjudas. Det är handlingen som ska lagföras. Att uttrycka hat är redan straffbart och ska hanteras av vårt rättssystem. Åsikter ska bemötas med bättre argument och i det kritiska mötet mellan falsk data och korrekt data. Att media och politik upplever sig tappa kontrollen över informationens flöden och noder till de s.k. nya medierna kan inte i sig motivera åtgärder för att regla av yttrandet av åsikter.

Ser du handen som visas upp?

Varje analys av påverkansoperationer måste innehålla den klassiska underrättelsefrågan; ser du handen som visas upp eller ser du det som sker däromkring? Analysen av påverkansoperationer får aldrig tillåtas bli endimensionellt och rudimentärt utförd och framställd.

En dimension som oftast bortses ifrån är just vem som bidrar mest till att det vitala funktionsstödet för vår demokrati och kittet för vårt samhälle – tilliten – eroderar? Kan det vara den som ständigt blir påkommen med felaktig information, halvsanningar etc. Felaktig information och halvsanningar som snabbt kan följas upp och kontrolleras via ett stort antal källor på nätet.

Kan det vara den som ständigt upprepar detta beteende som bidrar till främmande makts påverkansoperationer? Vad är dennes egentliga avsikter? Förmågan finns ju uppenbarligen. Men vad vet vi om avsikten?

Den som vi förväntar korrekt information av men som ständigt sviker oss är påverkansoperatörens bästa verktyg

Låt oss vända på perspektivet och reflektera över de journalister i media som medvetet eller omedvetet sprider inkorrekt information t.ex. inom migrations- och integrationspolitiken, rättspolitiken och säkerhetspolitiken. När de och deras inkorrekta information konfronteras och skärskådas av sakkunniga aktörer på sociala medier minskar naturligtvis deras trovärdighet. Tilliten till dem stärks möjligen hos de som gillar den agenda som journalisten söker fullfölja. Därmed bidrar journalisten till att skapa och vidmakthålla s.k. sociala bubblor eller i förlängningen det fenomen vi vanligtvis kallar för sekterism.

Tilltron eroderar ytterligare när slutligen även traditionell media backar från sin tidigare inkorrekta information utan att vare sig förklara tidigare ställningstaganden eller be om ursäkt och bekräfta sina tidigare tillkortakommanden.

Är det enstaka individer i de etablerade medierna som omedvetet gynnar utifrån kommande påverkansintressen, t.ex. ryska påverkansintressen?

Fakta och känslor är tangenterna som påverkansoperatören spelar på!

”The essential difference between emotion an reason is that emotion leads to action while reason leads to conclusions”, menar professor emeritus Calne.

Det är en gammal välkänd sanning i retoriken att känslobaserad argumentation ofta väcker mer intresse hos åhöraren än faktabaserad argumentation. En skicklig retoriker och debattör vet att om denne vill påverka attityd och beteenden måste vederbörande även aktivera känslor hos mottagaren.

Det innebär dock att den som levererar budskap och skickar signaler också har ett stort ansvar för hur och vad denne säger och sänder ut. Det kanske bästa sättet att ta det ansvaret är att tillämpa regeln ”du vet egentligen inte vad du har sagt förrän den du har talat till har svarat dig”. Den som sänder ut olika budskap och signaler behöver alltså lyssna till vilka reaktionerna blir och också ta ett ansvar för dessa reaktioner.

Vad händer om skribenter och debattörer i det offentliga samtalet låter känslor leda till handling och samtidigt bortser från de slutsatser som fakta leder fram till? En risk är förstås att både sändare och mottagare blir mottagliga för påverkansoperationer.

Trovärdig är endast den som uthålligt och precist levererar korrekt fakta baserad på tillförlitlig data

Det här är frågor som före detta Styrelsen för psykologiskt försvar brukade studera och förbereda sig inför och en av den dåvarande myndighetens slutsatser var att vår media måste vara trovärdig i ett läge av kris eller krig.

Trovärdig under kris eller krig blir endast den media och politik som obönhörligen håller sig till korrekt fakta utformad utifrån tillförlitlig data. Men trovärdigheten byggs under fred. Trovärdig i kris och krig blir den som varje dag i fred håller sig till korrekt fakta utformad utifrån tillförlitlig data; den som blir igenkänd och förknippad med att alltid leverera korrekt fakta utformad utifrån tillförlitlig data, även svårsmält sådan.

Påverkansoperatören uppskattar agendasättande journalistik

Dagens agendasättande medielogik hade sannolikt sorterats under rubriken propaganda och ansett vara kontraproduktiv och möjligen direkt farlig för vårt lands totalförsvar.

Frågan är återigen densamma! Ser vi bara den hand som visas upp? Gamla Sovjet var elegant skicklig på påverkansoperationer i tredje och fjärde led. Det är i detta avseende ingen tydlig skillnad mellan gamla Sovjet och nya Ryssland. Möjligen kan vi notera att Ryssland har blivit ännu mer uthållig och precis och att den svenska operationsmiljön är betydligt mer lättillgänglig för dess operatörer.

Den stat som väljer att fokusera på och förkunna den information som passar in i den mall som gäller i den rådande tidsandan framför att fokusera på korrekt data och fakta, blir efterhand ett lättillgängligt mål för den som är en professionell påverkansoperatör! Självbilder som utgår från en önskad verklighet vilken i sin tur bygger på tillrättalagd anpassad data drar till sig påverkansoperatörer som humlan förhåller sig till nektar.

Vi har sett hur tillrättalagd data efterhand har smulats sönder i det offentliga samtalet och beslagits med faktafel – allt till påverkansoperatörens nytta

Tillrättalagd anpassad data är lätt att först hjälpa till att bygga upp för att sedan vid rätt tillfälle smula sönder. För den som har avsikt och förmåga. Vi har bl.a. sett det ske de senaste två åren när officiella sanningar och officiell politik över en natt och en dag förkastades och den motsatta politiska linjen byggd på motsatt fakta plötsligt blev den nya sanningen.

Få skeenden i vårt gemensamma samhälle har haft så stor betydelse för människors minskade tillit till våra institutioner. Få tillfällen har kunnat utnyttjas så kraftfullt av påverkansoperatörer som just dessa skeenden. Sällan har så många beslutsfattare omedvetet bidragit till att underlätta påverkansoperatörens arbete och måluppfyllnad.

3. Att begränsa och blockera yttrandefriheten är ett vitalt medel för en påverkansoperatör

Den fria åsiktsbildningen och yttrandefriheten är i sig ett mål för en påverkansoperation. En av medier och politik initierad och utförd egencensur genom dels associativ skuldbeläggning dels med olika förslag till digitala begränsningar av alternativa media i syfte att motverka felaktig information spär på och accelererar den frustration mot media, politik och förvaltning som vissa individer och grupper av individer ger uttryck för.

Vi ser hur aktivister alltmer och i allt större omfattning samordnar kampanjer mot enskilda individer i syfte att få dessa blockerade från sociala medier; framförallt facebook. Det är inte det fria ordet som bemöts med ett annat fritt ord, utan det fria ordet bemöts genom att infrastrukturen som gör åsiktsutbytet möjligt helt sonika tas bort.

Vi ser även att alltfler användare av Facebook börjar använda den ryska motsvarigheten, oftast som en reaktion på blockeringar på Facebook. Vad betyder det? Vilka blir konsekvenserna för vårt politiska samtal i det offentliga rummet? Varje aktion ger reaktion.

Den här utvecklingen ger sken av att vår demokrati som system skulle ha drabbats av ett dåligt självförtroende, rentav en oförmåga. Påverkansoperatören uppnår därmed ytterligare ett av sina mål.

Att på olika vis söka regla av det fria åsiktsutbytet och yttrandefriheten bidrar till att ytterligare minska tilliten till våra system; vår politik, vår media, vår förvaltning osv. Det fria åsiktsutbytet och yttrandefriheten utgör nämligen några av de starkaste vaccinen mot Rysslands och även mot andra staters påverkansoperationer mot Sverige.

Individens åsikts- och yttrandefrihet är demokratins syresättning

Demokratin som system fungerar som bäst när dess beståndsdelar tillåts samagera i aktion och reaktion med så få begränsande inslag som möjligt.

Vilka dessa undantagsvisa begränsande inslag är framgår ofta av respektive stats konstitution och lagar samt de mänskliga rättigheterna som de uttrycks i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt Europiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

En fundamental princip är åsikts- och yttrandefriheten. Det är statens ansvar att garantera individen dennes rättigheter såväl i förhållande till staten som i förhållande till andra individer. Detta är grundläggande förhållningsregler för varje stat.

I en demokrati till skillnad från i en diktatur eller i en fallerande stat kan individen hävda sin rätt genom att uttrycka sin åsikt. Det är yttrandefrihet. Den innehåller några få begränsningar relaterade till olika former av uttryck för hat mot andra individer. Men i huvudsak ger den individen rätt till skydd för sina åsikter och möjligheten att uttrycka dessa.

4. Den nya myndighetens uppgift bör vara att öka förståelsen för betydelsen av att institutionerna håller sig till korrekt fakta och tillförlitlig data

Jag ser mönstren men jag har inte svaren. Frågorna måste börja ställas och analyserna utföras. Den nya myndighet som föreslås som en nygammal ersättare till den dåvarande Styrelsen för psykologiskt försvar kommer att ha en grannlaga uppgift i att både ställa frågorna och att besvara dessa.

Vid kommande överväganden av placering bör särskilt iakttas att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) besitter en gedigen kompetens på området med hög kunskap om och beredskap inför hot, risker och behov av åtgärder. Det är därför angeläget att statsmakten finner en lämplig organisations- och ledningsmodell som tillvaratar, värnar och utvecklar denna förmåga.

En modell som kan prövas är en liknande den som beslutats för Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) och den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism (CVE) där den senare anställs i regeringsbeslut som chef för funktionen medan funktionen placeras vid BRÅ. Det är vitalt att inte tappa kompetens, tempo och sammanhang/överblick/samverkan.

Om förnuftet leder till slutsatser och känslan till handling bör den nya myndigheten för psykologiskt försvar prioritera betydelsen av korrekt fakta framför korrekt värdegrund. Den första verkstaden behöver bemannas, den andra är redan välbemannad.

Det får inte bli den nya myndighetens uppgift att utforma och sprida den för tidsandan just då gällande värdegrunden och Sverigebilden. Den verkstaden är som bekant redan fylld med hantverkare. Det enda över tiden hållbara förhållningssättet är att alltid stå upp för, verka för och ingjuta betydelsen av korrekt fakta baserad på tillförlitlig data. Det är avgörande för rikets säkerhet i såväl fredstid som i kris och krigstid.

Marcus Brixskiöld