Livet efter Centern

Livet efter Centern

Annie Lööfs tydliga ställningstagande igår till förmån för regeringens förslag att låta de 9.000 ’ensamkommande’ få stanna i Sverige, har väckt mycket debatt. Med ens, menar många, har den politiska spelplanen blivit en helt annan. Det talas t ex om en möjlig koalition mellan Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna. Det talas även om att Moderaterna och Kristdemokraterna bör göra upp med Sverigedemokraterna.

Christian Sonesson, moderat kommunalråd i skånska Staffanstorp, konstaterar på sin FB-sida, att uppehållstillstånd numera inte längre beviljas av asylskäl utan att andra skäl skall vara avgörande. Alliansen kan därför inte hålla samman. Olikheterna, skriver Sonesson, mellan Centern och Moderaterna är alltför stora. ’Dags att säga tack och adjö till en allians med Centern’, menar Christian Sonesson.

Förre moderate partisekreteraren och arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin skriver också på FB, bl a detta: Rena asylskäl skall alltså inte längre gälla, kommunerna kommer att få ta den ekonomiska smällen, Lagrådet saknar betydelse, Socialdemokraterna är glada åt att ha splittrat Alliansen, Sverigedemokraterna vinner på detta, Centern ägnar sig åt krishantering och deras väljarstöd rasar antagligen…

Tongångarna är inte nådiga från Centerns Allianspartners. Moderatledaren Ulf Kristersson har kosntaterat, att det är Centerns fel att Alliansen faller ihop. Men skall man vara alldeles rättvis har väl även Moderaterna i så fall en skuld i detta, menar andra. Kristersson borde ha hållit ihop samarbetet bättre, säger de.

Själva konstaterar representanter för Centerpartiet, att förslaget var kanske inte ’optimalt’ men att det var detta som fanns att ta ställning till. Hela sistuationen, menar dessa Centerröster, är absurd men det är faktiskt inte Centerns fel.

Jo, menar andra – men om nu Centern inte tyckte att förslaget var bra, varför säger man ändå ’ja’ till det? Man kunde väl säga ’nej’, som de tre övriga Allianspartierna och Sverigedemokraterna?

Och så böljar debatten fram och åter.

Detta kommer att bli tufft för Centern. Och, precis som Littorin skriver, vinnarna på den parlamentariska osäkerhet som nu, drygt fyra månader före valet visar sig, är inte minst Sverigedemokraterna. Moderatledaren kommer inte att få det lätt att utåt visa en enig Alliansfasad. Migrationen är trots allt den kanske allra största frågan i denna valrörelse och Centerpartiet har faktiskt tydligt visat, att man skiljer ut sig från den övriga kvartetten.

Att Centern för övrigt efter valet skulle göra gemensam sak med Socialdemokraterna är inte unikt. Det har skett flera gånger förr i modern svensk politisk historia. Men Centerpartiets siffror lär inte må bra av det, även om man nog hoppas på en del miljöpartistiska väljare. Hur man än vänder och vrider på detta, finns bara två partier som kan dra nytta av den nya situationen: Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Christopher Jarnvall