SD:s nya skolpolitiska program

SD:s nya skolpolitiska program

SD vill anpassa skolan efter elevernas förutsättningar och vill därför se en uppdelning av eleverna i allmän och särskild kurs i svenska, engelska och matematik, där särskild kurs väljs av dem som vill gå fortare fram, allmän kurs för dem som har det svårare att ta in kunskap. Detta föreslås ske redan från fjärde klass, samtidigt som SD då också vill ha ämnesbetyg. Om detta rapporterar SVT.

Partiet släppte för flera år sedan motståndet mot att låta friskolor ta ut vinster men vill styra över till en centralt, statligt framräknad ’digital elevpeng’ som gör det svårare att ta ut vinst samtidigt som kraven på friskolor skall höjas. En friskola skall, för att få starta och fortsätta sin verksamhet, ha en ekonomisk buffert som garanterar att elever åtminstone får gå klart terminen, om skolan avvecklas.

Partiet vill öka den statliga styrningen och greppet om skolan generellt, men hur denna marsch mot förstatligande skall göras måste utredas.

Kraven för att komma in på lärarutbildningarna måste skärpas, trots lärarbrist, anser SD. Färre skall kunna få en plats via högskoleprovet och utbildningarna måste bli mer likvärdiga.

Partiet förespråkar lön efter prestation och vidareutbildning och talar om behovet av ett lönespann från 27 000 till 60 000 i månaden. Men det räcker inte med att höja lönen för att få tillbaka ett antal av de 50 000 utbildade lärare som i dag arbetar på annat håll. Det handlar också om arbetsmiljön och långsiktiga förutsättningar, menar man.

Detta är ett urval av SD:s nya skolpolitiska program:

Ämnesbetyg ges från fjärde klass.
Allmän och särskild kurs i svenska, engelska och matematik återinförs från fjärde klass.
Ämnesbetyg ersätter kursbetygen på gymnasiet.
Tvååriga praktiska och estetiska program på gymnasiet inrättas, utan högskolebehörighet.
Modersmålsundervisningen avskaffas.
Elevpengen ersätts av en digital elevpeng framräknad av SCB utifrån socioekonomiska faktorer.
Dagens skolmyndigheter ersätts av en enda, för att öka den statliga styrningen.
Högre inträdeskrav på lärarutbildningarna, som också måste göras likvärdiga över landet.

 

Christopher Jarnvall