Ett ödesval för Sverige

Ett ödesval för Sverige

Sverige är viktigt. Sverige är inte utbytbart. Sverige är summan av vår historia och våra traditioner. Resultatet av det slit vi själva och – för de flesta – våra förfäder har lagt ned för att bygga vårt land. Sverige är i första hand för dem som har jobbat och byggt här. Har man sedan sina rötter långt ned i den småländska myllan eller någon annanstans – det spelar ingen roll. Sverige tillhör den som vårdar det, bygger på landet.

Sverige är inte utbytbart hursomhelst. Sverige är vårt hem. Sverige kan vara ett skydd för den som söker just skyddet. Men Sverige är inte en självklar plattform för alla att utnyttja för sina syften. Och Sverige kan förändras mycket snabbt åt helt fel håll, om vi inte bryr oss. Om vi bara tar vårt land och vårt samhälle för givna.

Många av oss tycker att Sverige är på väg åt fel håll. Vi är oroade. Vi ser att det händer saker omkring oss som vi inte förstår. Vi ser hur olika grupperingar utnyttjar vår undfallenhet för sina egna syften. Hur politiska partier kortsiktigt agerar för att maximera sina röster. Och röster är ju det som räknas. En gång vart fjärde år. Idag.

Men hur många partier har en långsiktig kompass? Hur många av oss funderar på vart Sverige är på väg? Vart vi – långsiktigt – vill att Sverige skall styra? Många, många i vårt land verkar ha tappat kompassen, tycker att Sverige är självklart. Men Sverige är inte självklart. Sverige är resultatet av vårt slit, av våra ansträngningar. Sverige blir vad vi gör det till – eller vad någon annan gör det till.

En del av detta ville Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson fånga upp i partiledardebatten i fredags. Det är inte lätt att formulera sig optimalt under tidspress, att få fram det man avser på kort tid. Men hans motståndare missförstod honom naturligtvis – avsiktligt. Och ’opolitiska’ Sveriges Television tog genom sitt avståndstagande också politisk ställning.

Åkessons poäng, som vi förstod den, var att det inte är självklart att komma till ett annat land och fungera i den nya kontexten från dag ett. Man behöver anstränga sig själv för att passa in i det nya. Men man behöver också få hjälp att göra det. Man behöver någon som möter och ställer krav. Man måste få hjälp att bli svensk, en del av det svenska samhället.

Här har det brustit i Sverige. Länge. Vi har trott, att det löser sig automatiskt. Men en människa som kommer till oss måste välkomnas att bli en del av oss och vårt samhälle. Annars har hon ofta inte kraft att själv integrera sig. Det handlar om språk, om kultur. Integration är dubbelriktad. Men vi måste bestämma oss för vilket samhälle vi skall ha. Och vi måste även göra en klok analys av vilka konsekvenserna blir, om vi inte är bestämda och tydliga med våra nedärvda värderingar.

Så här fungerar det. Överallt. Att tro att Sverige skulle vara annorlunda är fel. Det handlar inte om att ringakta någon för att hon är annorlunda. Det handlar om att förstå, att man inte bara kan luftlandsätta i det svenska samhället och fungera från dag ett. Man måste själv vilja komma in. Och man måste bli mött och få hjälp att bli en del av Sverige.

Det var Åkessons poäng. Och det skiljer faktiskt ut honom från de övriga partiledarna. Han är konsekvent och fri från den kortsiktiga opportunism som dessvärre präglar många andra. Sedan kan man gilla det eller ej. Men det får faktiskt Åkesson att framstå som statsmannen bland de övriga. Han förstår vad som krävs för att hålla ihop Sverige. Den insikten verkar ha gått förlorad för de övriga. Kanske någonstans på väg till Bryssel…

Sammanhållningen är viktig. Den har givit Sverige dess styrka genom århundraden. Den har lyft Sverige och gjort vårt land till en förebild för många över hela världen. Detta handlar inte om att exkludera. Det handlar om att inkludera och om att ta upp människor – framtida samhällsbyggare – i det svenska. Är vi starka i oss själva, fungerar vi sedan väl i det internationella landskapet. För det kan vi inte bortse ifrån.

Det är – i grunden – om detta valet 2018 handlar. Om migration och integration. Om vårt lands grundläggande behov vad det gäller ordning, trygghet och säkerhet. Om vårdens förmåga att ta hand om oss, när vi har behov av det. Det är de allra viktigaste samhällsfunktionerna. Och då kan inte Sverige spreta åt alla håll och bara tjäna som en plattform för vars och ens enskilda intressen. Då slutar vårt land att fungera.

Valet idag handlar om Sverige. Det Sverige de flesta av oss vill ha. Det Sverige vi har byggt. Det Sverige som har lockat nya människor att komma hit för att bygga vidare. Det måste vi förstå. Det är bara ett helt Sverige, där människor ser åt samma håll, har samma övergripande mål, som kan fungera.

Detta Sverige bör vi välja idag. Och vi bör välja den som vi verkligen tror kan styra vårt Sverige åt rätt håll. På riktigt.

Christopher Jarnvall