Kapitulation, dolkstötslegend och ett fredsfördrag som bäddade för nästa krig

Kapitulation, dolkstötslegend och ett fredsfördrag som bäddade för nästa krig

Den 11 november 1918 – idag för etthundra år sedan – kapitulerade tyskarna i Första världskriget. Vapenstilleståndet, bestämdes det, skulle inträda klockan 1100 den elfte dagen av den elfte månaden. Och en amerikansk trumpetare blåste faktiskt officiellt ’eld upphör’. Kriget var slut och den tyska delegationen – det var civila politiker som skrev på, militärerna vägrade – hade under förnedrande former tagits emot i den järnvägsvagn i Compiègne norr om Paris, där den franska krigsledningen hade sitt mobila högkvarter.

Kriget hade börjat framgångsrikt för Tyskland, som 1914 hade världens starkaste krigsmakt, men fienderna blev till slut för starka i och med USA:s inträde 1917. Dessutom var den tyska hemmafronten utmattad av blockaden som ströp tillförseln av förnödenheter. Det som hade kunnat leda till en tysk seger – offensiven på våren 1918 – rann ut i sanden, eftersom det tyska kejsardömet ännu hade runt en miljon soldater engagerade i det sönderfallande Ryssland, som året före hade besegrats.

Tyskland var utmattat, men eftersom den tyska hären faktiskt ändå formellt stod kvar i Frankrike och ännu var obesegrad, föddes den så kallade dolkstötslegenden. Den gick ut på att den tyska hemmafronten och de liberala politiker som hade tagit över efter kejsardömets fall i krigets slutskede skulle vara skuld till nederlaget. Man hade – sades det – stött en dolk i ryggen på sin egen armé genom att kapitulera. Detta var förstås något som Hitler och nazisterna sedermera gärna lyfte fram.

Den följande freden i Versailles på våren 1919 fullbordade sedan förnedringen för tyskarna och det var i huvudsak Frankrike som regisserade. Fransmännen var hämndlystna efter det nederlag man hade lidit mot Preussen och dess allierade 1870-71 och där det tyska kejsardömet sedan hade utropats i spegelsalen på Versailles. Man kan säga att freden 1871 bäddade för Första världskriget och att freden 1919 i än högre grad lade grunden för nästa världskrig, som bara dröjde två decennier.

När Hitler sedan hade besegrat Frankrike på försommaren 1940, hämtades järnvägsvagnen från 1918 och ställdes upp på samma plats. Där tvangs den franska armén att under likaledes förnedrande former underteckna kapitulationen, vars villkor i stort sett var spegelvända mot dem Tyskland hade tvingats acceptera efter Första världskriget. Detta skedde den 22 juni 1940, på dagen ett år före angreppet på Sovjetunionen.

Därefter förstördes det franska segermonumentet, järnvägsvagnen fördes till Tyskland och brann upp i krigets slutskede. Idag står en kopia på platsen, som är ett museum över krigets vansinne och den fransk-tyska fiendskap som i och med EU så småningom har förbytts i vänskap. Den franske presidenten träffar idag den tyska förbundskanslern i järnvägsvagnen i Compiègne, där Första världskriget tog slut för hundra år sedan.

Christopher Jarnvall