Stormästarval i den 900-åriga Tempelherreorden

Stormästarval i den 900-åriga Tempelherreorden

Denna helg äger det rum ett val till ny stormästare i Tempelherreorden. Valet sker i Paris, något av ett centrum för dagens riddarorden, som räknar sina anor tillbaka till 1118 och numera är spridd över hela världen, med en stark gren i Skandinavien och inte minst Sverige.

Tempelherreorden fyller alltså 900 år 2018 och detta har förstås högtidlighållits. Orden, som på latin heter ’Pauperes commilitones Christi templique Salomonis’ (Kristi och Salomos tempels fattiga riddare), grundades efter det första korståget av Hugo av Payens. Syftet var att skydda pilgrimer mot angrepp då de färdades till Jerusalem. Den hade även till uppgift att värna framför allt kungariket Jerusalem, det kristna rike som uppstod efter korståget 1096-99.

Orden bekräftades 1128 av påven och namnet kommer av att högkvarteret fanns i Klippdomen, numera en muslimsk helgedom i Jerusalem, belägen på tempelberget. Den plats där kung Salomos tempel låg.

När de sista kristna fästena i Palestina föll 1291, flyttade Tempelherreorden över till Europa. Det var en förmögen institution och inte minst en maktfaktor, som så småningom väckte irritation hos franske kungen Filip IV, även kallad ’den sköne’. Filip såg till att större delen av orden i Frankrike fängslades på order av Vatikanen fredagen den 13 oktober 1307, rannsakades och dömdes på mycket lösa grunder för diverse skamliga brott.

De flesta ledande tempelherrar avrättades så småningom. Den siste stormästaren Jacques de Molay brändes tillsammans med Geoffrey de Charney på bål i mars 1314. Det skedde mitt i Paris, på den lilla ön intill ’La Cité’ och Notre Dame.

Påven Clemens V, som styrdes av franske kungen, upplöste orden 1312, men i dokument bevarade i Vatikanen ser man, att samme Clemens år 1308 hade givit tempelherrarna absolution för anklagelserna. Detta betraktas som stöd för att påven till en början strävade efter att bevara Tempelherreorden inom kyrkan.

Orden har sedan enligt traditionen överlevt underjordiskt och framträdde åter i dagen 1705, då hertig Filip av Orléans – brorson till Ludvig XIV – utsågs till stormästare.

Tempelherreorden erkänns dock ännu inte av Vatikanen. Men många är historierna och myterna kring denna orden. Vilket år man än skall räkna som ursprung för dagens tempelherrar – 1118 eller 1705 – är orden idag vitt spridd och styrs traditionellt av en stormästare. Precis som tanken var för 900-år sedan.

Christopher Jarnvall