Vad Auschwitz lär oss

Vad Auschwitz lär oss

Idag är det den 27 januari. Årsdagen av Auschwitz’ befrielse, den dag Röda armén öppnade utrotningslägrets grindar och befriade de människospillror som hade överlevt nazisternas vedervärdiga behandling. Det är 74 år sedan idag.

Auschwitz var fram till 1918 en liten gränsstad mellan Österrike-Ungern och Kejsartyskland. Efter Första världskriget blev den (åter) polsk och här byggde man kaserner för den nya polska armén. Kaserner som tyskarna 1939-40 byggde om till läger för krigsfångar. Sedan, jämte det nybyggda Birkenau intill, till Tredje rikets största utrotningsläger.

Staden – på polska heter den Oswiecim – är medeltida och köptes av det polska kungariket på 1400-talet. Den tillföll Österrike, då Polen första gången delades mellan ryssar, preussare och österrikare 1772. Och här stod ett slag 1866 mellan Preussen och Österrike. Preussarna fick dra sig tillbaka, men segrade sedermera i kriget.

Kanske hade historien om Auschwitz kunnat stanna där, om inte västerlandets förödande -ismer hade gripit tag i människor efter Första världskriget.

Och vad lärde vi oss tillslut om Auschwitz’ förfärliga historia några år på 1940-talet? Jo, naturligtvis att detta inte får hända igen. Men mer?

Ja, så småningom bekräftades också sanningen bakom massgravarna i Katyn. Det var ryssarna som hade mördat tiotusentals polacker. Och sanningen uppdagades om kommunisternas läger i Gulag och nackskott för dem som ingick i kvoten förrädare mot revolutionen som skulle bort, likvideras.

Så Röda armén och Sovjetunionens rykte svärtades snart ned.

Lärde vi oss mer?

Kanske då också att årsdagen av Auschwitz inte får bli en ursäkt att flytta fokus från de antisemitiska strömningar vi har över hela västvärlden idag. Inte minst i Sverige. Och nu är det inte i första hand nazister som begår övergreppen. Det är islamister. Dem har vi haft svårare att hålla tillbaka än nazisterna. Av någon dunkel anledning.

Så årsdagen av Auschwitz-lägrets befrielse lär oss att historien inte stannar upp. Den lär oss att vi måste vara på vår vakt mot en pågående process, som vi ser i Malmö, i Köpenhamn, i Paris… En process med islamistiska rötter i Mellanöstern, spridd till Europa.

Den lilla gränsstaden i Dubbelmonarkien fick med tiden större betydelse än någon hade kunnat ana för ett sekel sedan.

Christopher Jarnvall

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 677 30 30 eller på Patreon.

Become a Patron!