För få bostäder? Eller för mycket folk?

För få bostäder? Eller för mycket folk?

Byggs det för få bostäder i Sverige, eller har vi tagit in för mycket folk och för snabbt? Är det brandförsvarets fel att elden inte släcks eller skall vi lägga skulden på den som tänt på? Är det polisens fel att brottslingar härjar fritt eller ligger orsaken djupare i samhället? Några exempel att fundera över.

’Det byggs för få bostäder’, hör vi rätt ofta. Särskilt byggs det för få hyresrätter, hör vi också. Bostadsköerna blir allt längre och vissa grupper får förtur. Människor – oftast unga – som har stått länge i bostadskö petas åt sidan för att plötsligt nytillkomna – gärna barnfamiljer – skall ha förtur.

Men låt oss vända på det: Är det så, att för få bostäder byggs eller är det för många människor som har kommit på för kort tid? Är det samhällsplaneringen som har havererat för att man inte hade förmåga att hålla gränsen? Och på vilket sätt skulle nya, dyra hyresrätter, där det offentliga subventionerar hyran, hjälpa andra än byggbranschen och den som får hyran betald?

Mellan 2013 och 2018 invandrade, enligt SCB, drygt 817.000 människor till Sverige. Skall vi gissa att en betydande majoritet av dessa inte köper småhus eller bostadsrätter. De vill i stället bo i hyresrätter. Skall vi också gissa att lejonparten av dessa människor på kort och medellång sikt inte har resurser – i alla fall inte på banken – allokerade för att själva med egna medel betala hyran i bostäderna.

Det finns något som heter samhällsplanering. När folk snabbt flyttade från landsbygden efter Andra världskriget, flyttade de till jobb i städerna. Människor kom också utifrån Europa för att jobba i det svenska näringslivet. Det var ont om bostäder i tätorten. Därav det s k miljonprogrammet på 1960-talet.

Idag kommer en ännu större mängd människor och det finns förstås inte bostäder till dem. Eller snarare: Det finns bostäder ute i landet, men där vill de flesta inte bo. Människor bara vällde in under några år och summa summarum ökade vårt lands befolkning med ungefär två Göteborg och ett Malmö på fem år.

Hur skall ett trögrörligt samhälle som det svenska kunna svälja detta?! Om vi bara tittar på kostnader och logistik… Det går förstås inte. Så frågan är alltså: Byggs det för litet? Och vem betalar? Eller är vi för många i förhållande till vad samhället kortsiktigt sväljer?

Detta borde sätta griller i huvudet på våra politiker och samhällsplanerare. Gör det det? Eller ser man bara drygt 800.000 nya väljare som gärna kan bidragssubventioneras och i övrigt får trycka in sig där det går?

Christopher Jarnvall

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 677 30 30 eller på Patreon.

Become a Patron!