En katastrof för Västerlandets kulturarv

En katastrof för Västerlandets kulturarv

I ’Stilla veckan’ – veckan före Påsk – brann en en av kristenhetens viktigaste kyrkor. ’Vår Fru’ (Jungfru Maria) är inte bara Paris’ viktigaste kyrka. Hon är även en av den kristna världens viktigaste landmärken. En viktig kristen centralpunkt för hela världen.

Även om en del av kyrkans viktigaste skatter räddades av brandmän och andra som tappert trotsade lågorna, har en stor del av vår historia och vårt kulturella arv gått upp i rök. Notre Dame har sedan hon byggdes under högmedeltiden varit en symbol för ett stolt land, en gång den kristna världens mittpunkt vid sidan av Rom.

Notre Dame överlevde oskadd både Första och Andra världskrigen, där andra kyrkoskatter som katedralen i Reims eller Kölnerdomen  led svårt. Revolutionen i Frankrike 1789 och framåt gick hårt åt henne, och hennes ena spira revs. Men restaurationen återställde henne.

Frankrike idag har skakats av svåra terrordåd och ovanligt mycket elände de senaste åren. Häromdagen dömdes också en kvinnlig islamist till åtta års fängelse bland annat för att ha planerat ett större sprängattentat mot Notre Dame 2016. Elden som bröt ut igår och förstörde den gamla kyrkan har polisen dock utrett som en ren olycka.

Och en stor olycka är det. ’Vår Fru’ är bokstavligen Frankrikes mittpunkt, dess hjärta. På den ö som sedan keltisk tid har varit centrum i det som så småningom blev romarnas Lutetia Parisiorum, dagens Paris. Härifrån mättes avstånden till städer och byar runtom i landet sedan medeltiden. Detta var centrum i den kristna världens viktigaste rike.

Notre Dame kommer förstås att byggas upp igen. Kosta vad det kosta vill. Det kommer att ta tid, men katedralen kommer att resa sig igen. Det handlar om långt mer än en turistattraktion. Hon är viktig för oss alla. En symbol för Europa och för vårt arv.

Christopher Jarnvall