Konservativa partier väntas gå starkt framåt i EU-valet

Konservativa partier väntas gå starkt framåt i EU-valet

Konservativa högerpartier kan göra ’storslam’ i EU-valet. Det tror professor Simon Hix, världsledande expert på Europaparlamentet. ’Det kommer att bli en dramatisk förändring av högerns sammansättning i Europaparlamentet’, säger Hix. Vi kan också komma att se ett alltmer fragmenterat EU som tappar kraft till förmån för de nationella parlamenten.

I 18 medlemsländer finns det högernationalistiska, EU-kritiska, partier som ligger över 10 procent i opinionen. Det skriver TT och DI. Simon Hix tror nu, att de EU-kritiska partierna kan få runt 35–40 procent av rösterna i vårens val. Då räknar han in såväl vänster- som högerpopulistiska partier. Men framför allt de högernationalistiska har vuxit kraftigt på senare år.

De största och mest kända är ungerska Fidesz, italienska Lega, polska Lag och ordning, österrikiska FPÖ, nederländska FvD och franska NA (tidigare Nationella fronten). Svenska Sverigedemokraterna ligger på åttonde plats i EU då det gäller opinionssiffror.

I några länder, som Ungern, Polen, Italien och Estland leder de aktuella partierna eller ingår i regeringarna. I andra, som Danmark, utgör de regeringsunderlag.

För trettio år sedan hade de högerpopulistiska partierna ett genomsnittligt stöd på 3,1 procent i Europa. I dag ligger det stödet  på drygt 15 procent. Förklaringarna är många, men det visar, att de etablerade partierna har förlorar greppet om väljarna.

’Att de har vuxit är inte odemokratiskt, utan en reaktion på problem som de traditionella partierna inte har lyckats lösa. Det avgörande blir, om dessa partier kan göra det, annars kommer de här högerpartierna att ta över och avskaffa den liberala demokratin, med demokratiska medel’, tror Simon Hix.

Simon Hix varnar för ökad politisk fragmentisering och ökade svårigheter att skapa politiska allianser. De två stora partigrupperna, liberalkonservativa EPP, där M och KD ingår, och socialisterna och demokraterna, S&D, där S ingår, väntas backa och förlora den majoritet de har haft tillsammans.

Däremot tror man, att den liberala gruppen, Alde, där L och C ingår, gå framåt när franska En Marche, som är Macrons parti, kommer in. EPP och S&D kommer då att tvingas till samarbete med Alde för att skapa majoriteter.

Även om de konservativa partierna väntas få stora framgångar är frågan hur de kommer att organisera sig. I dag är de uppdelade i tre partigrupper, där den största är ECR. Där ingår SD och brittiska Tories. Möjligheten att skapa en gemensam partigrupp anses vara liten. Trots enighet i synen på migration och mindre integration i EU, skiljer sig många partier åt i andra frågor, som t ex ekonomisk politik och synen på Ryssland.

Italienska Lega har skapat en ny grupp med franska NA och lyckats få med SD:s systerpartier Sannfinländarna och Dansk folkeparti. Men SD avser inte att följa efter. ’Det kommer nog att bli två grupper. Det är dels synen på Ryssland som skiljer, dels att vi och andra i ECR vill orientera oss mer åt de traditionella konservativa partierna.’ Det säger SD:s gruppledare Mattias Karlsson.

Trots tydliga partigrupper, följer inte alltid omröstningarna i parlamentet samma mönster som i de nationella parlamenten. I stället kan nya konstellationer i varje enskild omröstning uppstå. Det kan gälla frågor om ökad europeisk integration och migration och asylfrågor, men även i frågor om sociala rättigheter, jordbruk och jämställdhet.

En följd av ett mer fragmenterat parlament kan bli, att EU-kommissionen får svårare att få igenom sina förslag. Samtidigt riskerar parlamentet som politisk kraft att försvagas i förhållande till medlemsländernas regeringar.

Christopher Jarnvall

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 677 30 30 eller på Patreon.

Become a Patron!