Med ’genusvetenskap’ som spetskompetens…

Med ’genusvetenskap’ som spetskompetens…

Det har länge varit litet si och så med de svenska högre lärosätena. Utan att dra alla över en kam – vissa håller måttet hyggligt – placerar vi oss rätt långt med i en internationell jämförelse. ’Genusvetenskap’ och dess sidoaspekter tycks inte tillföra så mycket spets…

I våras tog samhällsdebattören och bloggaren (Innovatörsbloggen) Håkan Gergils upp de svenska lärosätenas klena resultat. Ett ämne som tyvärr ständigt är aktuellt – inte bara då eller, som nu, i rötmånadstider.

Vårens proposition gav heller inte så mycket, trots att de politiskt olikfärgade regeringarna bad OECD om input både 2012 och 2016. Frågan är om den ganska oprövade forskningsministern Matilda Ernkrans kan göra så mycket.

’The Times World University Ranking’ placerar Sveriges främsta högre lärosäte på plats 40 i världen. Där hamnar Karolinska Institutet. Uppsala ligger på plats 87, Lund på 98:e plats. Fler svenska än så ryms inte bland de 100 bästa.

Övriga svenska läroanstalter kommer långt med på listan, medan Oxford, Cambridge och Stanford ligger i toppen. Bland de tio främsta är tre brittiska och sju amerikanska.

Stockholm ligger på plats 153, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) på plats 187… Chalmers och Göteborgs universitet klumpas in i spannet 201-250. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå mellan 251 och 300, Linköping mellan 351 och 400, Örebro mellan 401 och 500.

I övrigt finns inga svenska universitet och högskolor med bland de drygt 1.250 bästa i världen. Det kanske ändå är vackert så för ett litet land, kan man tycka. Men Sverige skulle kunna bättre. Om vi åter riktade in oss på vetenskap och bildning och inte politik och opinionsbildning.

Christopher Jarnvall

 

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 677 30 30 eller på Patreon.

Become a Patron!