Håll den offentliga förvaltningen fri från aktivism och godtycklighet!

Håll den offentliga förvaltningen fri från aktivism och godtycklighet!

Deniz Eryilmaz är politiker (SD), debattör, skribent och tidigare utredare. Han skriver här, att myndigheterna tydligt behöver markera mot aktivism och godtycke. De får inte bli en del av den.

Att myndigheter ska vara politiskt opartiska är en självklar utgångspunkt i en rättsstat. Därför är myndigheters deltagande i olika politiska sammanhang eller ställningstagande inte förenligt med kravet på opartiskhet. Detta gäller exempelvis Pridefestivalen som utom rimligt tvivel måste uppfattas som en politisk meningsyttring.

Detsamma gäller när tjänstemän i sin myndighetsroll aktivt tar ställning emot demokratiskt fattade beslut.

Historiskt sett, åtminstone sedan ett par decennier tillbaka i tiden, finns det i Sverige sannolikt en felaktig syn på vad det är som bär upp förtroendet för våra samhällsinstitutioner och myndigheter.

Under det senaste decenniet har myndigheters deltagande i Stockholm Pride, Pridefestivalen, ökat. Numer är de rättsvårdande myndigheterna inte något undantag.

Tjänstemän är inte folkvalda men har ett markant inflytande i politiken. Dessa ställs kontinuerligt inför många olika krav och förväntningar, vilka ibland kan vara motstridiga och svårhanterade även för dem själva. Tjänstemannens beslutsfattande kan yttra sig på flera olika sätt, t ex genom ärendehantering, utredningar, beslutsförslag eller beslutsformuleringar. Sammanfattningsvis innebär detta att tjänstemän har makt och politiskt inflytande. Genom att följa författningsbestämmelser bär tjänstemännen upp den offentliga politiken genom att ta ansvar för allmänna och gemensamma angelägenheter.

Att tjänstemän, domare, poliser eller chefer i sin officiella roll ska vara politiskt opartiska behöver anses som en självklar princip i en rättsstat och är sammanhängande med den svenska konstitutionella grundstrukturen. Detta kommer till uttryck i exempelvis 1 kap. 9 § RF. Där stadgas det ovillkorligen, att domstolar och förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen, ska beakta allas likhet inför lagen, samt iaktta saklighet och opartiskhet. Bestämmelsen i RF sammanfattar alltså den offentligrättsliga s k objektivitetsprincipen.

Den 10 juli 2019 skrev SVT en nyhetsartikel på sin hemsida om Pernilla Franklin med bakgrund inom Equmeniakyrkan och socionom arbetande i Bromölla. Efter att kommunen hade fattat beslut om att införa böneförbud under arbetstid, anmälde Pernilla Franklin sig själv till arbetsgivaren för att upprepade gånger ha bett på arbetstid. Av nyhetsartikeln framkommer att ingen på jobbet tidigare känt till att Pernilla Franklin har bett tyst för sig själv. Som vidare framgår utmanade alltså Pernilla Franklin kommunens böneförbud med aktionen och syftet är ordagrant: Det är en markering mot ett politiskt beslut, som många tycker är upprörande, menar Pernilla Franklin.

Franklins aktion borde anses strida mot bestämmelsen i RF, trots tal om ett givet utrymme i en annan bestämmelse. Likaså att myndigheter deltar i olika politiska sammanhang, vilket i sin tur – kanske med all rätt – underminerar förtroendet för myndigheterna.

Eventuella problem kommer dock inte att kunna stävjas om ingen kan vakta demokratins grundvalar. 

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 677 30 30 eller på Patreon.

Become a Patron!