Camilla nekas sjukpenning trots bröstcancer och 13 hjärnhinneinflammationer

Camilla nekas sjukpenning trots bröstcancer och 13 hjärnhinneinflammationer

Nyhetsbyrån har träffat Camilla Eriksson, 49 år, som sedan 2003 är sjuk i kronisk hjärnhinneinflammation. En sjukdom som inte syns på utsidan men som i Camillas fall bland annat skapar minnesförluster, koncentrationssvårigheter och konstanta huvudsmärtor. Ovanpå detta kom nästa stora smäll i början på 2019, bröstcancer. I höstas fick hon avslag på sjukpenningen trots att hon har sjukintyg från läkare som intygar hennes sjukdomar.

Annons

Idag mår Camilla så dåligt över att behöva brottas med myndigheter att hon vid ett flertal tillfällen försökt ta sitt liv.

Jag träffar Camilla i Stockholm. Hon är nere i huvudstaden för få andrum och lite livsgnista igen. Camilla har alltid älskat att arbeta och göra rätt för sig. Det har alltid varit hennes inställning. Men i januari 2003 i samband med en fjällresa drabbades Camilla av kraftiga smärtor i huvudet. Hon kände sig frusen och kände för att gå och lägga sig men hon hade svårt att somna. På natten vaknade hon plötsligt och upptäckte att hon helt tappat känseln i benen.

Camilla, som tidigare arbetat inom vården, ville trots detta inte ta sig in till sjukhuset fastän benen var helt bortdomnade. Jag får intrycket av att Camilla är en riktig hårding. En norrlänning som vill klara sig själv och inte ta hjälp av samhället det minsta. Som tur var hade Camillas make en annan inställning och bar in henne i bilen och körde till sjukhuset.

När du låg där med avdomnade ben, var du inte rädd? – ”Nej, inte det minsta. Jag ville inte in till sjukhus. ”

Väl inne på sjukhuset visste inte läkarna till en början vad Camilla drabbats av, men efter några turer in och ut konstaterade de att hon drabbats av hjärnhinneinflammation. Detta uppenbarades via ett ryggmärgsprov som visade att det var ett virus som fått fäste.

Hjärnhinneinflammation är en sjukdom som skapar minnesförluster och koncentrationssvårigheter. Balanssinnet sätts ur spel och det är vanligt med ljud- och ljuskänslighet.

Läkarna visste inte vad som kunde ha orsakat sjukdomen men en av hypoteserna är att Camilla skulle ha ätit opastöriserad ost, vilket kan ha varit den utlösande faktorn. Men ett herpesvirus var mest troligt grundorsaken, konstaterade läkarna. Ett vanligt herpesvirus kan alltså sätta sig på hjärnhinnan om man har otur.

Annons

Camilla blev som ett litet barn på nytt 2003.

Hon fick lära sig att äta, läsa och gå igen. Detta krävde dygnet-runt personal i drygt sex månader, därefter dagpersonal. På nätterna fanns hennes föräldrar till hands då hennes man jobbade borta under långa perioder.

För vissa människor räcker det att få hjärnhinneinflammation en gång för att få ett livslångt funktionshinder. De kognitiva nedsättningarna beror på att bitar av hjärnan ”dör” vid varje hjärnhinneinflammation. Camilla har i dagsläget haft 13 hjärnhinneinflammationer mellan åren 2003–2019, vilket gör att hennes hjärna är hårt drabbad.

För varje inflammation blir återhämtningstiden allt längre. I Camillas fall tar det idag månader innan akutförloppet har lagt sig och hon tvingas leva med kronisk smärta. Andra komplikationer är minnessvikt, koncentrations- och inlärningssvårigheter, ljuskänslighet och dövhet på ena örat. Ljuskänsligheten tvingar Camilla att bära solglasögon dygnet runt.

Camilla har, som tur är, en hel del gamla goda vänner som hon träffar då och då. Hon upplever dock att hon är fängslad i sin egen kropp, något som är svårt att påverka.

Hjärnhinneinflammation, eller Meningit som det också kallas, är en mycket ovanlig sjukdom som bara drabbar cirka 50–100 personer i Sverige årligen. Sjukdomen är en meningokocksjukdom och har en dödlighet på runt 10 procent. För dem som överlever är det inte ovanligt med livslånga komplikationer som dövhet, amputation, hjärnskador eller epilepsi.

”Hjärnhinneinflammation är ovanligt och kan bero på både virus och bakterier”

Och första hjärnhinneinflammationen tog hårt på Camilla. Endast ett fåtal dagar sedan 2003 har varit smärtfria för henne. Detta gör att hon har svårt att njuta av de få dagarna hon inte har ont, då smärtan blivit ett normaltillstånd. Det enda som skulle kunna ge Camilla lindring i smärtorna är att acceptera att bli neddrogad med beroendeframkallande medicin och därmed riskera att helt tappa den sociala biten i livet. Då är valet enkelt, att välja bort medicinen och ta smärtan istället.

Nu har det gått 17 år sedan Camilla blev sjuk för första gången, då endast 32 år gammal. Ändå har hon, trots upprepade kontakter med Försäkringskassan, genom åren aldrig fått träffa en handläggare fysiskt. Allt kring Camillas ärende har bedömts per telefon inne från Försäkringskassans kontor.

”Har dessa handläggare makten att bedöma min sjukdom eller inte? Vet mina handläggare vad hjärnhinneinflammationer betyder?

Det har dessutom inte gjorts någon SASSAM utredning, vilket är en strukturerad arbetsmetodik för sjukfallshantering och samordnad rehabilitering. Och inget möte mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ägt rum.

Just nu får Camilla ingen ersättning från något håll. Hon är helt i händerna på anhöriga som ger henne det stöd hon behöver. Som tur är har hon nära anhöriga som sträcker ut en hjälpande hand.

Utöver allt detta, berättar Camilla, blev hon psykiskt och fysiskt misshandlad av sin tidigare make, vilket gjorde att hon behövde sjukskriva sig på heltid i början av januari 2018. Camilla brister ut i gråt.

”Detta blev ytterligare ett tillägg för Försäkringskassan att hantera.” 

Efter 180 dagar kom beskedet. Camilla hade fått avslag på sjukpenningen. En kort tid senare, tre månader, får hon tillbaka sjukpenningen. Men från augusti till december blir hon utan ekonomiskt stöd, helt utan förklaring och trots oförändrad sjukdomsbild. Om detta är på grund av att hon inte skickat in polisanmälan i tid, något kvinnojouren tyckte hon borde gjort direkt, vet vi inte. Men Camilla var rädd och sjuk. Hon har fortfarande inte fått något svar på varför sjukpenningen upphörde under denna period.

Nu har Camilla skrivit in sig på Arbetsförmedlingen, trots att personalen där, och läkarna, säger att hon inte är arbetsför. Hon orkar inte bråka med myndigheterna längre.

Hon vet på förhand att hon inte kommer få ut något stöd.

Det är inte frågan om Camilla kommer att få hjärnhinneinflammation igen – frågan är när hon får det.

För varje anfall minskar chansen att Camilla överlever en inflammation till.

”Jag orkar inte bråka längre!”

Camilla är förstås inte ensam. Kvinnor är mest drabbade av sjukskrivningar, särskilt inom branscher som Camilla arbetat inom, vård och omsorg.

Sedan 2014 när den socialdemokratiska regeringen tog över efter Reinfeldtregeringen har personer med indragen sjukpenning ökat markant i Sverige. Mellan 2014 och 2017 ökade avslagen med hela 510 procent. 2017 fick 26 587 avslag på sjukpenningen efter 180 dagar.

Försäkringskassan tog i början av 2016, på uppdrag av regeringen och regleringsbrevet, fram en samlad plan för att minska sjukpenningtalet, (dvs antal dagar en person är sjukskriven per år utslaget på alla individer i Sverige) till 2020.

Målet kallades 9.0 och 2018, samma år som Camilla fick avslag på sin sjukpenning, förtydligades målet om att sänka sjukpenningtalet. Målet blev genast ifrågasatt av kritiker, bland annat Inspektionen för socialförsäkringen, då antalet avslag ökade markant efter dag 180 i rehabiliteringskedjan.

Detta mål har lett till att personer som Camilla, som är allvarligt sjuka, inte får det stöd de behöver och lämnas ensamma åt sitt öde. Camilla upplever att myndigheterna tycker att hon ska sluta ”bråka” vilket hon också gjort.

Camilla mår väldigt dåligt idag och det känns speciellt svårt, menar hon, då hon har en sjukdom som inte ”syns”. Läkarna menar att Camilla måste vila, vilket gör det svårt för henne att återgå i arbete.

2019 startade initiativet Försäkringskassaupproret, för personer i Camillas situation, som bland annat blivit utförsäkrade och fått avslag på sjukpenningen. Camilla är med i gruppen som nu har cirka 46 000 medlemmar på Facebook. Trots så många medlemmar har initiativet i princip inte fått något medialt utrymme i de stora dagstidningarna.

Vad tror du det beror det på?

-Man vill dölja detta, det är locket på. Det kostar pengar helt enkelt.

Isabelle Eriksson

[email protected]   

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!