Jag – ett högerextremt, svartmålande orakel

Jag – ett högerextremt, svartmålande orakel

Mia Berg är en återkommande skribent på Nyhetsbyrån, en skarpsynt observatör och samhällsdebattör med glimten i ögat. Hon skriver här om ett av våra största samhällsproblem och om hur hon varnade för det för flera år sedan:

Annons

Medvetet risktagande. Kallas det visst. Det som härmed följer – risken jag tar att en gång för alla bli stämplad som ett högerextremt, svartmålande orakel. Att jag är högerextrem och svartmålar framtiden, särskilt Sveriges, vet ju alla redan sedan tidigare, men kanske inte alla vet vilka helt utomjordiskt fantastiska orakelförmågor jag besitter…

Denna lilla orakelbekännelse har sin upprinnelse i en skrivelse till regeringskansliet från den 3 december 2015, gällande en rad olika företeelser som inträffat, kring vilka jag drog paralleller till olika kulturers olika attityder, och riskerna med att som i Sverige inte slipa bort de allra värsta. Nu sitter jag med facit i hand. Och är inte alls glad över mina orakelförmågor. Jag hade hellre önskat att någon hade bevisat mig ha fel.

Men som inledning kickar jag igång med Carin Götblad, regionpolischefens uttalanden i en artikel för Expressen där hon ”är häpen över grovheten” i de brott som redovisats i den rapport om barns våldsbrott mot andra barn som hon själv beställt. Hon hade säkerligen inga större förväntningar på att rapporten skulle visa annat än ett par mössavdragningar, några oskyldiga men kanske lite för hårda flätryckningar och lite sandinhällning innanför bävernylondräkten i barnens gruslådor landet runt.

Minen då hon läste om knivrispningar, sparkar, våld mot huvuden, inlåsningar, pistolhot, brännskador med tändare och nu den ultimata förnedringen med urinerande på offret! Hur hon gick från hyfsat uttryckslös i starten, till misstrogen via förnekande för att till slut tvingas inse vad hon faktiskt läste. Hon kanske till och med blev tvungen att gå ut i lunchrummet och smyga till sig en extra kopp svenskt kontorskaffe för att kunna smälta informationen. Det handlar ju om barn.

Att påstå att jag är häpen är däremot en överdrift. En grov överdrift. Högerextremt och svartmålande orakel som jag är. Häpen är jag inte heller över det faktum att hela Sverige är i uppror, i alla fall denna veckan, över det busiga lilla upptåg som utspelades då en ung kille blev nesligen rånad och urinerad på. I munnen. Allt under det att förövarna kallade honom allsköns obsceniteter. En del tydligen med etniska anspelningar till hans svenska ursprung?

Inte heller är jag häpen över att politikerna ännu en gång står på rad för att övertrumfa varandra i apologetikens ädla konst, med sina ruttnande förklaringsmodeller om socio-ekonomiska orsaker, ”årtionden av utanförskap, fattigdom och klasspolitik” (Linda Snecker, Twitter, 14 feb). Ruttnande helt enkelt beroende på att de inte håller. Sverige har länge nog nu försökt lösa alla problem med hjälp av dessa förklaringar och inget händer mer än att problemen snarare ökar. Definitionen av vansinne är numera Sverige – landet där vi fortsätter göra samma sak om och om igen men förväntar oss annorlunda resultat.

Även vår käre statsminister har hakat på den häpna trenden, tagit bladet från munnen och släppt bomben att roten till allt ont är borgarnas skattesänkningar. Om det är roten till allt ont i hela världen eller bara i Sverige förtäljer inte historien. Jag tror jag gissar på alt.1…

Annons

Men nu ska jag sluta tjata om vad jag inte är häpen över, och istället lägga en del fokus på vad jag, orakel som jag är, faktiskt är häpen över.

Jag totalt baxnar över statsministerns fortsatta uttalande om hur våldsverkarna ”fullständigt saknar moral”! Nej Stefan, de saknar inte moral. De bara saknar vår/din moral. De har sin egen. Denna oerhörda förmätenhet, med vilken du, och många med dig, bara helt kallt utgår från att alla är som du/ni?! Att alla tycker som du, anser samma saker viktiga som du, behandlar andra på samma sätt som du själv anser att man ska och har samma moral som du. En förmätenhet som betytt att svenska samhället inte ansett det nödvändigt att slipa bort vissa enligt oss icke önskvärda moraluppfattningar, vilka en del nysvenskar burit med sig.

Hur länge ska vi behöva lyssna till denna skriande okunskap bland våra makthavare om hur saker och ting funkar i andra kulturer? Kultur, ni vet det där ordet som bara innehåller fina grejer, festivaler med trevliga (men konstiga) folkdansare, exotisk mat (liiiite för stark kanske) och annorlunda musik som säkert är jättebra ändå! Vad vore väl Sverige utan alla-lika-dogmen?

Det är nu ni alla ska börja vråla ”RASIIIIST!!” åt mig, högerextrem svartmålare som jag är. Orakel eller ej.

Rasist ja, det vet vi ju alla är någon som dömer någon annan baserat på ursprung. En genuint äkta rasist baserar sitt tyckande på DNA och struntar däremot fullständigt i miljöaspekten. För en fullblodsrasist innebär detta att jag, som vit, blåögd och blond (nja, grå-ish då…), aldrig kan göra något fel oavsett vad. Jag är bara rätt liksom. Själv skulle jag vilja påstå att om jag, som vit och blåögd (!), hade växt upp i valfritt krigsdrabbat land, i en familj som även praktiserade konflikt som lösning på problem, hade det varit min uppväxt och därmed även jag, som präglats av krig och våld som något normalt.

Därför häpnar jag över det faktum att distinktionen som sällan till aldrig hittills gjorts i svenska, politiska förklaringsmodeller är just den om arv och miljö. Ni vet, den eviga frågan inom forskningen kring vad som determinerar olika beteenden. För att miljö i svenska narrativet på något underligt sätt blandats ihop med ”rasism”? Jag är förvirrad.

Både förvirrad och häpnar över att samtidigt som våra kära politiker fortsätter hävda att anledningen till den ökande personvåldsspiralen, nu även med förnedringsinslag, är ”decennier av utanförskap”. Ett utanförskap vilket beror på miljö, eller hur? Utanförskapsområden är väl något högt påtagligt geografiskt? Inget som någon bär med sig i sitt DNA. Samtidigt som samma politiker hårdnackat vägrar erkänna någon som helst miljöpåverkan från de geografiska områden våldsverkarna växt upp i eller i alla fall härstammar från.

Andra generationens flyktingar, där familjen trots flykt till Sverige, håller fast vid hemkulturens traditioner, attityder och tusenåriga konflikter. Vilka alla överförs till barnen som sedan tillämpar dessa i sina egna konflikter. Konflikter och attacker som många gånger nu är helt oprovocerade, baserade på tanken om överhet. Och där knyter vi ihop säcken! ”Övermänniskan” dominerar många av våldsbrotten vi ser idag. Min grupp är den enda värdiga och din förtjänar utrotning.

Vad fler, politiker framför allt, behöver läsa på om är det mönster med vilka mänskligheten i tusentals år, belägrat, intagit och tvingat andra kulturer till underkastelse. Inslag vi nu ser i dessa ungdomars våldsbrott, där man pissar på och tvingar offret att kyssa förövarnas fötter. Inga ”sammanträffanden” inte. Tanken på den egna kulturen/gruppen som överlägsen alla andra.

Var kommer då oraklet in? Jo, jag (och många med mig), har för min egen del från 2010 ungefär, ifrågasatt regeringarnas avsaknad av handlingsplan gällande de attityder som nu blommar ut i full skala i det svenska samhället.

Jag påstår inte att jag är någon särskild som politikerna borde lyssnat på mer än någon annan, det hade varit förmätet av mig att tro… Men faktum är att när jag den 3e dec 2015 skrev ännu ett mejl till regeringskansliet, hade politikerna haft en chans att agera och bromsa upp det som skett nu. Parallellerna är tydliga.

Mejlet handlade om ett antal artiklar från den senaste tiden där jag ifrågasatte varför inte regeringen hade utarbetade planer för att komma tillrätta med de enligt oss skeva värderingar som genomsyrar olika grupper i svenska samhället. I synnerhet en artikel fick min uppmärksamhet. Den handlade om ett dop i Växjö, där ett ungdomsgäng gått in i kapprummet i kyrkan, slängt ner alla kläder på golvet, hällt choklad (?) över dem och även pissat på dem.

Hur jag vet att det rör sig om ungdomar från andra kulturer? För att prästen säger i artikeln:
”– Men det handlar inte om ligister utan om barn som man måste hjälpa att förstå vilka koder som gäller hos oss.” Jag häpnar då jag inser att man från kyrkans sida verkar anse att man behöver tala barnen tillrätta som om det gällde sociala koder? Anser kyrkan verkligen att det kanske på andra platser på denna jord finns koder som lyder ”urinera på andras egendom”? Endast i apologeternas förlovade land Sverige kan detta göras till en fråga om social kodning. I resten av världen är det väl snarare det yttersta tecknet för visat förakt? Eller så häpnar jag för att kyrkan faktiskt erkände att det finns olika koder? Jag är förvirrad nu igen.

I mejlet till regeringen tog jag upp att vi borde vara mycket medvetna om att inställningen de kriminella killgängen (ja, jag utgick kallt från kön!) uppvisar, får syre någonstans ifrån. Styrkan de besitter får bränsle från de håll svenska makthavare under alltför lång tid förnekat ens finns. Grogrunden för extremism finner ni här – i dessa beteenden. Varje gång vi borstar bort händelser som dessa, som ’upptåg och pojkstreck’, istället för att kalla dem för vad de faktiskt är – hatbrott – göder vi utanförskapet och klanmentaliteten med nytt bränsle.

Jag avskyr att behöva påpeka det igen, men fick jag rätt, eller? Ni ser parallellen va? I Växjö handlade det om dominans över kläder som man urinerade på, en tidig signal, och nu med det senaste i raden av förnedringsbrott är cirkeln sluten. Jag är övertygad om att den som läste mitt mejl i regeringskansliet ansåg mig skvatt galen.

Men om inte ”om” fanns … För OM regeringarna valt att ta varningssignalerna gällande utvecklingen i Sverige på allvar och inte bara slagit allt ifrån sig som utbrott av antingen rasism eller bara små oskyldiga pojkstreck från småbarn, bl.a. den gången då ett antal Växjöbor fick sina kläder nerpissade, hade befolkningen idag kanske sluppit behöva utstå förnedringsvåld med inslag av urineringar i munnen på offret. Det är Sverige som tillåtit denna sortens våldskriminalitet ostört växa med överseendet som klättervägg.

Apologet skall ditt namn varda! I alla fall tills ditt eget barn blir pissat på …

Mia Berg

Länkar:
https://www.expressen.se/nyheter/spottar-rispar-med-kniv-och-urinerar-i-offrets-mun/ – Carin Götblad
https://www.youtube.com/watch?v=3v1G1dIUjHM – Stefan om ”brist på moral”
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/70wdLW/20-aring-tvingades-kyssa-ranarens-fotter?fbclid=IwAR2w-x5Q1e3o6rTehF4GHo_PgygaiiOxj3bbaUWv9gUpSYgnOoVMMGmJX_w – om sedvänjan att kyssa fötterna på överheten
https://www.smp.se/vaxjo/dopgaster-fick-klader-nerkissade/?stopredirect – Växjö

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!