Tala klarspråk om ungdomsrånen!

Tala klarspråk om ungdomsrånen!

Ungdomsbrottslighet fortsätter att hålla människors ilska kring kokpunkten. De förekommer över hela landet, men mest i större städer, verkar det. Och de kan säkert omfatta olika typer av gärningsmän och ha etniska variationer…

Annons

Det har förstås stört PK-etablissemanget, att den dominerande gärningsmannaprofilen tycks vara ung man i övre tonåren med ursprung i MENA och med fäbless för att förnedra sina rånoffer, som oftast ser ut att vara etnisk svensk.

Med detta inte sagt att schablonbilden stämmer till hundra procent. Det finns rötägg i alla läger och etniska konstellationer. Och det finns offer med olika bakgrund. Och det finns säkert inslag av vänsterns älskade ”socioekonomiska faktorer”.

I ”Veckans brott” härom kvällen var man noga med att påtala att bilden inte är helt entydig. Det är den säkert inte heller. Men faktum kvarstår: En brottsling är en brottsling och skall låsas in.

Polisen i Göteborg har noterat etniska svenskar bland rånarna och unga med utländsk bakgrund bland offren. Jo, såklart. Sanningen är inte svart-vit. Men Göteborg är, som föreläsaren, debattören och f d polisen Mustafa Panshiri anförde, ett område av många. Bilden variera inte så mycket, trots allt.

Panshiri är en balanserad och intellektuellt hederlig person och han ser mönstret och vågar tala om det. Han vågar – trots att vänstern och PK-etablissemanget har försökt att misstänkliggöra honom – berätta vad det hela handlar om.

Och i hög grad handlar det om att ge sig på den som är svagare eftersom han saknar uppbackning – en ”svennejävel”. Man attackerar helt enkelt inte ett offer med fäder, bröder och kusiner som går man ur huse för att hämnas. Det är bara självdestruktivt. Bokstavligt.

I stället ger man sig på en ensam stackare vars ledsna mor ”vill träffa brottslingarna och förstå varför de sparkade och rånade” hennes son. Eller vars far fåfängt ringer polisen som tar upp anmälan och lägger ned ärendet efter ett par veckor.

Annons

Det är helt enkelt enklare att råna en stackare, vars hela krets av närstående ängsligt duckar och hoppas på samhällssanktioner istället för att samla ihop ett uppbåd för att hudflänga brottslingarna. Så ser det ut i Sverige, det vet alla. Och därför är ”svenne” ett lätt offer.

Detta måste öppet kunna diskuteras. Vi måste våga kalla en spade för en spade, våga se verkligheten utan politiskt korrekta skygglappar. Hade det varit omvänt – ”svennar” som pucklade på invandrare – då hade vänstern och PK-maffian gått i spinn. Nu tiger de och klamrar sig fast vid de blonda och blåögda rötägg som då och då poppar upp i rättsmaskineriet.

Verkligheten är komplex, även om det finns tydliga tendenser. Vi måste vara öppna och diskutera, lägga fakta i dagen. Det var Mustafa Panshiris budskap. Annars får vi halvsanningar serverade, som vi inte får debattera. Sådant – ofta serverat av etablerade media – riskerar däremot att underblåsa rasism och hat.

Vi måste våga diskutera utan att vara rädda för att säga något ”fel” och bli kallade ”rasist”, ”husblatte” eller något annat grovt nedsättande. Vi måste kunna diskutera öppet och sakligt och slippa lägga locket på. Annars löser vi aldrig dessa problem. Så enkelt är det.

Christopher Jarnvall

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!