Inte söka syndabockar – utan de verkligt skyldiga

Inte söka syndabockar – utan de verkligt skyldiga

En gång i tiden hade Sverige en viktig medicinsk beredskapsresurs för vården i det militära system, som hade byggts upp i decennier – och revs ned efter 2000. Översten, militärhistorikern och försvarsdebattören Bo Hugemark skriver träffsäkert:

Annons

Tillåt mig två efterkloka kommentarer till Corona-krisen.

Richard K. Betts skrev 1982 ”Surprise Attack: Lessons for Defense Planning”. Han analyserar där överraskningens väsen och kommer fram till att, eftersom fienden alltid är i förhand och offret har en ingrodd förmåga att slumra, blunda för och bortförklara hotet, så blir offret alltid överraskat av angreppet.

Betts slutsats är att vi måste har försvarssystem som är så robusta att de klarar överraskning.

Idag borde vi alltså ha haft en kapacitet för intensivvård som i normal ”fredstid” skulle ha synts överflödig.

När invasionsförsvaret lades ner kring millennieskiftet talades vitt och brett om de nya hoten, t ex pandemier. Och ändå avvecklade man försvarsmaktens och totalförsvarets medicinska kapacitet (Se Mikael Holmströms skakande beskrivning i DN 16 mars 2020).

Här finns ansvar att utkräva. Inte söka ”syndabockar” – utan skyldiga.

Bo Hugemark

Annons

 

(Inlägget, från på Hugemark FB-sida, publiceras här med tillåtelse av författaren).

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!