En resa genom Corona-Sverige – hur fungerar vårt land?

En resa genom Corona-Sverige – hur fungerar vårt land?

Det är tufft för många näringsidkare i dessa tider. Människor håller sig hemma och går av förklarliga skäl inte ut och vistas bland folk. Det är tomt på gatorna, nästan litet ödsligt här och var. Det enda som verkar gå bra är livsmedelshandeln. Människor bunkrar, om inte annat… Men här och var går även besöksnäringen för högtryck.

Annons

I helgen gjorde NB Nyhetsbyrån en reportageresa från öster till väster. Fyrtio mil tvärs igenom Sverige. Vi ville se hur Coronaviruset har påverkat vårt land och om det verkligen har lagt locket på mycket av verksamheten. Och det var sparsamt med trafik på vägarna.

I Kristinehamn gjorde vi en halvhalt och checkade in på hotellet. Som enda gäster, misstänkte vi. Men upplystes om det var i övrigt var fullbokat! Det var ju i så fall glädjande, att det just nu flyter på för någon i den branschen.

På Burger King i Våxnäs, Karlstad, var det så fullt en tidig lördag eftermiddag, att vi avstod att gå in. Vi for vidare till stoppet vid stora E18-rondellen strax före Grums. Där var det glesare mellan lunchgästerna och det kändes som att de behövde oss den dagen.

Vi följde sedan vägen mot Oslo, via Töcksfors och upp till norska gränsen, några kilometer därbortom. Så tomt och så välbevakat har det nog aldrig varit vid gränsen mellan brödrafolken – i alla fall inte sedan 1905, då unionen upplöstes och det höll på att bli krig. Eller 1940-45, då det faktiskt var krig och tyskarna stängde gränsen.

Köpladorna i annars idylliska Töcksfors gick på sparlåga. Där var inte många kunder. De lever till 85-90 procent på köpglada norrmän. När gränsen är stängd är detta bara en återvändsgränd, omsätter miljoner vissa dagar. Få hittar numera hit, även om älg- och hjortfärsbiff i ICA Maxis frysdisk håller hyggligt pris. Men skippa den billiga fläskfilén från Danmark…

Denna lördag eftermiddag var vi ett tiotal personer i affären – inklusive tre yngre män från Mellanöstern, som numera tycks vara en del av den lilla ortens invånare.

Men den gamla bruksorten Töcksfors vid idylliska Dalslands kanal lever väl annars mest upp på sommaren. En blåsig lördag i mars är det visserligen också vackert, men inte så gästvänligt. Vi rundade den gamla gränsstolpen från 1887, som Oskar II hade signerat och for tillbaka mot Karlstad.

Annons

I Karlstad var det rätt sparsamt med folk på gatorna. Färre än vanligt, men vissa av restaurangerna var också knökfulla. Ändå var Karlstad tidigt ute med Coronafall från en famös bussresa till Italien, så vi blev rätt förvånade.

På ”Bishop Arms” – restaurangen på Statt – var det luftigare. Vi var kanske tio gäster och behövde inte be om att få bord mellan oss och grannarna. Å andra sidan var maten sådär, så det var kanske skälet till att där var glesbefolkat.

Och söndag morgon på hotellet i Kristinehamn bjöd ju förstås inte på någon frukostbuffé. ”Corona-frukost numera”, log innehavaren urskuldande. Allt mycket kliniskt och inplastat, men så har vi också hållit oss friska och krya sedan dess.

Vi passade också på att tala med en läkare i bygden. Jodå, än så länge håller vården här i östra Värmland. Något enstaka fall av konstaterad Corona. Men vi får väl se vad som händer längre fram…

Tja, vad drar man för slutsatser av detta? Sverige har stängt ned ordentligt och det är väl klokt. På vissa ställen verkar kommersen dock fungera som vanligt. Det är väl bra för näringen, men sannolikt mindre bra ur smittosynvinkel. Det är bra att Sverige lever också i dessa bistra tider – men lagom är bäst.

NB Nyhetsbyråns redaktion var ute och reste för att se hur Sverige fungerar i kristider. Jo, det verkar fungera. Men hur länge klarar Töcksfors den stängda gränsen mot Norge? Nödvändig resa? Naturligtvis, annars hade du aldrig fått läsa det här resereportaget och fått en direktrapport från en lördagkväll i mars i Karlstad!

Christopher Jarnvall

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!