Ny rapport släppt idag: När blir utrikesfödda självförsörjande?

Ny rapport släppt idag: När blir utrikesfödda självförsörjande?

Sysselsättningsgraden är den mest använda statistiken i arbetsmarknadspolitiken. Men den är alldeles för otillräcklig och ger en skev och missvisande bild av ekonomisk integration. Istället ger självförsörjningsgraden en mer rättvisande bild skriver de två artikelförfattarna vid Entreprenörskapsforum, Johan Eklund och Johan P. Larsson, i den nysläppta rapporten ”När blir utrikesfödda självförsörjande?” .

Annons

Johan Eklund är professor och VD på Entreprenörskapsforum och tillsammans med kollegan Johan P. Larsson, forskare och universitetslektor i nationalekonomi, publicerade de idag en rapport som behandlar utrikesföddas etablering på svensk arbetsmarknad. Entreprenörskapsforum är en oberoende stiftelse som kommunicerar relevant forskning om entreprenörskap, innovationer och småföretag bland annat.  

Rapporten visar att sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikesfödda i Sverige är ett av de största i Europa. Arbetslösheten 2018 var 3,8 procent bland inrikesfödda och 15,4 procent bland utrikesfödda (15–74 år). Samtidigt har Sverige ett ansenligt ekonomiskt utanförskap. Under 2018 försörjde sig 772 000 personer i arbetsför ålder under hela året på bidrag och sociala ersättningar (motsvarande 13,3 procent av arbetskraften).

Med sysselsättning menas, i den officiella statistiken, en individ som varit sysselsatt minst en timme under november månad. Detta menar artikelförfattarna inte ger en komplett bild av graden på ekonomisk integration då sysselsättning varken är ett nödvändigt eller tillräckligt villkor för att vara självförsörjande. 

Istället menar de att en mer rättvisande bild ges av inkomst- och självförsörjningsstatistiken som självförsörjningsgraden visar på. Självförsörjningsgraden i Sverige är betydligt lägre än sysselsättningsgraden. För utomeuropeiska migranter är den självförsörjande gruppen en klar minoritet och har varit så under hela perioden mellan 1990 och 2016. Statistiken visar att kvinnor generellt sett har lägre självförsörjningsgrad än män. Sett till riket är Stockholms arbetsmarknadsregion något bättre på att integrera utrikesfödda jämfört med resten av landet. Malmö har något sämre integrationspotential.

2016 låg sysselsättningsgraden för inrikesfödda (inklusive individer födda i Norden) på 89 procent medan självförsörjningsgraden låg på 73 procent. Motsvarande siffror för individer födda i Afrika låg på 68 procent, respektive 38 procent, och för Mellanöstern 56 procent respektive 36 procent. Rapporten visar alltså att självförsörjningsgraden för vissa grupper av utrikesfödda ligger dryga 30 procentenheter lägre än för inrikesfödda. Ändå pratar nästintill alla politiker om sysselsättningsgraden som det vedertagna måttet för att basera sin bedömningar på.

Materialet som artikelförfattarna grundat rapporten på är framförallt mikrodata från SCB under perioden 1990 till 2016. Då syftet med rapporten var att studera graden av ekonomisk integration och självförsörjning har materialet avgränsats till individer i yrkesverksamma åldrar, 20–64 år.

Med sysselsättning menas alltså en individ som varit sysselsatt i minst en timme per november månad. Är inte det ett väldigt lågt ställt krav för att räknas som sysselsatt i Sverige?

Annons

– Det är alldeles för lågt. Vi vill se och mäta hur ekonomiskt aktiv en individ är och då måste man titta på inkomsterna utan skattesubventionerade åtgärder, säger Johan Eklund till Nyhetsbyrån. 

Vilka politiska förslag tycker ni det behövs för att minska gapet i försörjningsgrad mellan utrikes- samt inrikesfödda?

– Det finns inte en lösning, utan det behövs en rad omfattande reformer. Viktigt är att titta på hur trösklarna ser ut på arbetsmarknaden. Det är mycket svårt idag att etablera sig i Sverige med mycket låga färdighetsnivåer. Vi är ett land som skriker efter högkompetent arbetskraft i många yrken men samtidigt har vi många i arbetsför ålder som inte arbetar och kommer in på arbetsmarknaden.

772 000 personer går på bidrag just nu i Sverige, hur tror ni att den siffran utvecklar sig?

– Vi kommer att få en sämre självförsörjningsgrad. Vi ser nu att arbetslöshetsiffrorna stiger och att vi går in i en stundande lågkonjunktur i samband med coronapandemin. Fler som redan står långt ifrån arbetsmarknaden kommer att få det ännu tuffare. 

Varför tror ni att andra länder i Europa har betydligt lägre siffror när det kommer till självförsörjningsgraden?

– Arbetsmarknadsutfallet har successivt försämrats sedan 70-talet fram till idag. Sverige hade fram till mitten av 70-talet främst arbetskraftsinvandring. Sedan dess har det varit flyktinginvandringen som dominerat. I Sverige har vi en väldigt sammanpressad lönestruktur, vi har relativt höga minimilöner och höga bidrag. 

Hur ser du på utbildningsinsatser för att minska utanförskapet och arbetslöshetssiffrorna?

– Många tror att utbildningsinsatser är effektivt, men det är inte riktigt sant. Kommer du hit som flykting i medelåldern med låga färdighetsnivåer samt saknar gymnasiekompetens, blir det många timmar framför skolbänken innan du kan komma ut i arbetslivet och bli arbetsför. Och när  du väl kommer ut på arbetsmarknaden kanske du enbart har ett par år kvar till pension. Det finns studier som talar för att individer som anländer före sexårsålder har goda chanser att etablera sig på arbetsmarknaden på motsvarande sätt som inrikesfödda, men därefter blir det svårare och utbildning är många gånger en samhällsekonomisk ineffektiv väg till ekonomisk integration.

Rapporten i sin helhet finns att läsa här:

Klicka här …

Isabelle Eriksson

[email protected]

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!