De avskyr oss – och fruktar oss!

De avskyr oss – och fruktar oss!

Härom dagen blev vi kallade ”högerextrem media” (citat från ”liberal” landsortsmedia). Vi blev rätt arga, eftersom vi skriver nyheter, ogillar ytterligheter och i ledarna definitivt försöker hålla oss borta från extrema uppfattningar om saker och ting – både till höger och vänster. Så vi kontaktade redaktören ifråga. Vederbörande backade direkt. 

Annons

Det hade blivit fel, meddelades oss. Och den politiska redaktören lovade att korrigera saken. Jo, fel hade det ju definitivt blivit. Men var det ändå inte en avsikt från nyhetsmediet att försöka misskreditera en uppstickande konkurrent? Det får vi väl aldrig veta, men vi har väl våra misstankar…

Det handlade om en artikel som fångade stort intresse och spreds vida kring. En intervju med en visselblåsande sjuksköterska, som dessutom var politiskt engagerad. NB Nyhetsbyrån skrev om sjuksköterskan som larmade om att äldre nekades syrgas.

Att sjuksköterskan ifråga även var politiskt aktiv berättade vi i artikeln, men tydligen hade denna liberala redaktör synpunkter på att vi kallade henne ”sjuksköterska” (vilket ju var hennes jobb och mest relevant i sammanhanget) och inte politiker… Ja, ibland vet man inte vad det är som stör dessa skriftställare.

Vi avfärdades i alla fall som ”one of those”. Av någon som hejvilt slår omkring sig och sedan en tid har Bonniers ekonomiska muskler i ryggen. Så man måste leverera. Och kan man inte prestera själv, får man nita andra.

Men å andra sidan: I vissa ögon är man ”högerextrem” om man gillar Moderaterna eller understår sig att intervjua en sverigedemokrat. Och skulle man dessutom i förbifarten råka nämna att KD har en snygg partiledare, blir man väl även ”sexist”. Frågan är då vad som är värst…

Nå, den liberala redaktören kontaktades initialt och tillfrågades om man även betraktade brittiska BBC som ”högerextrem”, eftersom de också hade talat med denna visselblåsande sjuksköterska. Eller vad avsågs? Och redaktören backade alltså. Misstag eller ej.

Det är väl inte så mycket mer att säga om saken, än att de försöker. Går det så går det. Ibland upptäcker man det och kan ställa mainstream-media till svars för deras ynkliga påhopp. En ansvarig utgivare brukar ju även de ha.

Annons

Vi finns för att vi behövs. I början teg mainstream-media. Sedan skrattade man. Nu avskyr man oss uppstickare. Och fruktar oss. För vi växer med små medel och resurser, där drakarna har ägare som pumpar in enorma belopp till tveksam nytta. Om det inte är skattebetalarna som står för presstöd – eller som i fallet med SVT/SR hela mångmiljardnotan.

Vi klumpas gärna ihop med ibland mer eller mindre nogräknade sajter på sociala media, trots att vi har ansvariga utgivare och juridiskt sett sorterar i samma fack som vilken tidning som helst. Det är en kamp mot förakt grundat i avund och rädsla, som vi måste föra.

Men man släpper nog oftast igenom deras påhopp med en uppgiven axelryckning och går vidare. Eller för att man inte upptäcker dem. Samtidigt vet vi ju, att alla ni trogna läsare följer och uppskattar det vi gör. Det är lön för mödan.

Vi fortsätter, vi växer och vi äter oss in på de stora, blödande drakarnas område. För vi har det driv som fick den fria pressen att växa starkt för tvåhundra år sedan. Det fanns ett patos och en drivkraft som de stora har tappat men vi äger: Att berätta, berätta, berätta vad som händer!

Tack till er alla som gör det möjligt, viktigt och roligt! Trevlig helg!

Christopher Jarnvall

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!