Göteborgs skolval oroar elever och vårdnadshavare – tar inte hänsyn till barnkonventionen

Göteborgs skolval oroar elever och vårdnadshavare – tar inte hänsyn till barnkonventionen

FOTO: Carina Norling

Annons

Göteborgselevernas skolval har fått en hel del medial uppmärksamhet på senaste tiden. Oroliga föräldrar har demonstrerat och namnunderskrifter har samlats in i protest. Många vårdnadshavare är upprörda över långa pendlingsavstånd, då hänsyn inte tagits till beräknad resväg, utan fågelavståndet. ”Min son har inget mörkerseende och extra behov. Han ska nu behöva pendla med spårvagn i 50 minuter tur och retur till en skola när det blir mörkt om kvällarna till hösten” säger Carina Norling till Nyhetsbyrån som överklagat ärendet till Göteborgs grundskoleförvaltning.

Under hösten 2019 ansökte göteborgseleverna till en skolplats i ett av Sveriges största skolval. Totalt ansökte hela 12 000 elever om att tilldelas en plats på någon av stadens grundskolor. Eleverna har sedan 2018 behövt göra ett så kallat aktivt skolval vilket inte ska växlas ihop med det fria skolvalet. Bakgrunden är ett beslut som fattades av politikerna då staden för två år sedan bildade en Grundskoleförvaltning. (För mer information om det aktiva skolvalet i Göteborg se faktaruta nedan.)

Alla göteborgselever ska nu ha mottagit ett besked av Grundskoleförvaltningen. Men långt ifrån alla är nöjda över sin skolplacering. 

Carina Norling bor i Högsbo i sydvästra Göteborg och har en son som ska börja i sjunde klass. Hon är en av alla tusentals förtvivlade småbarnsföräldar som är oroad över beskedet.    

– Man tittar inte på den enskilde individen och dess behov, vilket strider mot barnkonventionen och skollagen. Min son har flera funktionsnedsättningar samt Aspergers syndrom. Han har tidigare fått gå i en särskild stödgrupp, men i den nya skolan han blivit tilldelad, finns ingen sådan grupp, vilket gör att han inte får det stöd han behöver. Just nu mår min son bra, men blir inte denna skolflytt lyckad, vilket jag har mycket svårt att se, riskerar vi hamna i en situation där min son tidigare försökte ta sitt liv, säger Carina Norling till Nyhetsbyrån. 

Föräldrar i Göteborg har tidigare i media gått ut och kallat det hela för ett fullständigt haveri. I en debattartikel i GP nyligen riktades skarp kritik mot Grundskoleförvaltningens avståndsbedömning. Förvaltningen har använt fågelvägen som ett urvalskriterie och inte beräknad resväg. Detta har lett till att vissa elever beräknas få pendlingsavstånd på uppemot tre timmar tur- och retur, ibland genom bostadsområden som präglas av otrygghet. Oron har även uppkommit då vissa elever hamnar i skolor där de inte känner någon sedan tidigare, ibland i utanförskapsområden.

På Hisingen lämnade förtvivlade föräldrar nyligen in över 2000 namnunderskrifter till Grundskoleförvaltningen. Berna Karakaya var en av dem som drabbats.

Annons
FOTO: Berna Karakaya

– Jag var en av dem som lämnade in en namnunderskrift. Min son som ska börja i fyran har blivit placerad på Bjurslättskolan där han inte känner någon, i ett område vi inte har någon kunskap om. Dessutom långt ifrån bostaden, vilket innebär att vi skulle behöva skjutsa honom på morgonen med bil. Han är mycket orolig och gråter hela tiden då han nu riskerar förlora den sociala trygghet han har med kompisar. Han är den enda eleven i klassen som tvingas flytta på sig, säger Berna Karakaya.    

Berna Karakaya har nu ansökt om att få göra ett byte med en skolelev som hamnat i samma sits men som går på Bjurslättsskolan och vill behålla sin plats idag. Många elever står före i kön så förhoppningarna är inte så höga.

– Jag har kontaktat rektorerna vid båda skolorna angående det här bytet, men fått svar att de inte får styra i detta ärende utan att det ligger på Grundskoleförvaltningens bord. 

Berna Karakaya ska nu kontakta Lena Nyberg, utbildningchef på grundskoleförvaltningen, angående hennes sons placering. 

Nils Kaiser är tillförordnad chef på myndighetsavdelningen på Grundskoleförvaltningen. Han är ytterst ansvarig för skolplaceringarna. Berna Karakaya ställer en direktfråga:

– Hur ställer sig Nils Kaiser till att mitt barns mående och trygghet inte prioriteras framför ett urval som gjorts av algoritmer i ett datasystem?

Både Carina Norling och Berna Karakaya har nu överklagat till Grundskoleförvaltningen och väntar på besked som förväntas komma närmsta veckorna.

Isabelle Eriksson

[email protected]

_____________________________________________________________________________________________

FAKTA:

Det aktiva skolvalet i Göteborg

Grundskoleförvaltningen bildades för två år sedan i Göteborg och har administrerat grundskolevalet för andra året i rad nu. Grundskoleförvaltningen startades efter ett politiskt beslut om att samla all grundskoleverksamhet i staden i en enda central förvaltning. Det första aktiva skolvalet i Göteborg hölls hösten 2018. 

Syftet med Grundskoleförvaltningen var att minska segregationen och höja likvärdigheten i skolan samt få en bättre styrning och ledning. Tidigare sköttes detta av de olika stadsdelarna i Göteborg.

När stadsdelarna hade ansvar för skolorna såg det väldigt olika ut hur skolplaceringarna gick till. I många stadsdelar flyttades elever över från en skolenhet till en annan automatiskt, utan att göra ett aktivt skolval. Så är det inte längre. Göteborgseleverna får nu göra fler skolval än elever i övriga delar av landet. Detta beror på att en skola kan vara uppdelad i flera så kallade skolenheter. Ska du byta från en skolenhet till en annan krävs ett aktivt val.  

Urvalsprocessen i Göteborgs aktiva skolval

Urvalsprocessen till skolorna i Göteborg går nu till så att om ansökningar på den önskade skolenheten överskrider tillgången görs urvalet enligt en förutbestämd prioriteringsordning, där kriterierna i tur och ordning utgår från följande: (Gäller åk 1-9)

1. Om eleven är nyanländ

2. Har syskon på skolan

3. Avstånd mellan hem och skola (fågelvägen)

4. Om så krävs – lottning

Barnkonventionens grundprinciper

Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras

Artikel 3: I alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa

Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt

Artikel 12: Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. När åsikterna beaktas ska man ta hänsyn till barnets ålder och mognad

Regeringens nya skolutredning

Den 27 april i år släppte regeringen ett betänkande på utredningen ”En mer likvärdig skola”- minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning. Regeringen beslutade sommaren 2018 att en särskild utredning skulle utreda och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen.  Målet var att bryta skolsegregationen genom att verka för en mer socialt allsidig elevsammansättning.

I regeringens nya utredning ser urvalsgrunderna till en kommuns skolenhet lite annorlunda ut: (s.42)

1. Förtur till elever som har ett syskon vid en skolenhet, (syskonförtur)

2. Förtur till ett begränsat antal platser i syfte att främja en allsidig social sammansättning

3. Förtur till skolplaceringar baserat på geografiska mått

4. Förtur till skolplacering vid en skolenhet för elever som går vid en annan av kommunens skolenheter (skolspår)

5. Skolplacering som avgörs genom slumpmässigt urval

Länk till regeringens nya skolutredning:

https://www.regeringen.se/498b68/contentassets/fcf0e59defe04870a39239f5bda331f4/en-mer-likvardig-skola–minskad-skolsegregation-och-forbattrad-resurstilldelning-sou-202028?fbclid=IwAR2h4hFCMC0iRZ1g2WtRYdzNpI8ZLceWiCD5wNZ8SogOAbYhyYbUzGc7W0o

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!