”Rättsstatens principer blir sällan mer än vackra, tomma ord”

”Rättsstatens principer blir sällan mer än vackra, tomma ord”

Johan Svensson har studerat rättsvetenskap vid Umeå universitet och har sedan 2014 drivit ärenden och mål i egenskap av part eller ombud. Svensson ifrågasätter delar av den svenska rättsstaten och kritiserar bl a Brottsofferjouren Sverige för att vara mer medialt intresserad än resultatinriktad. Han ifrågasätter även resultatet av de senaste EU-förhandlingarna kring Corona-stödet. 

Annons

Den tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem och advokaten Peter Althin skriver i en gemensam debattartikel med rubriken “Rättssäkerheten hotad efter utpekandet av Skandiamannen” (Expressen 2020-07-15) att “Palmeåklagarens utpekande av Skandiamannen som Olof Palmes sannolike mördare har satt rättsstaten Sverige i obehaglig gungning” och att “Riksåklagaren måste nu reagera”.

https://www.expressen.se/debatt/rattssakerheten-hotad-efter-utpekandet-av-skandiamannen/

Jag har själv tidigare varit i kontakt med Brottsofferjouren Sveriges förbundsordförande Sven-Erik Alhem om just hot mot den svenska rättsstaten. Det var i februari 2017. Anledningen till att jag kontaktade Sven-Erik Alhem var att han efter sin pensionering 2008 ofta har kommit att delta i de allmänna samhällsdebatten och anlitats som rättsexpert och expertkommentator i rättsfrågor.

När jag ringde Sven-Erik Alhem den 22 februari 2017 var han på väg till TV4-nyheterna för att intervjuas i egenskap av rättsexpert i någon aktuell rättsfråga. Av detta samtal och det mejl som jag skickade till honom strax efteråt blev det dock uppenbart att hans omtalade öppenhet, starka rättspatos och vilja att svara på frågor möjligen omfattar frågor från medierna, men inte enskilda.

För både i samtalet och mejlet erbjöd jag Sven-Erik Alhem 50 000 kronor, om han kunde visa att ett överklagande av en hovrättsdom till Högsta domstolen jag hade gjort var felaktigt i sak. Pengarna för hans arbete kunde jag antingen skänka till valfritt välgörande ändamål eller ge till honom personligen.

Sven-Erik Alhem tackade nej, trots att handlingarna i målet inte skulle ta honom mer än 20 minuter att läsa igenom och trots att Brottsofferjouren Sverige är en ideell organisation som är beroende av bidrag och gåvor för att bedriva sin verksamhet. Men viktigare än så var i realiteten inte rättssäkerheten för honom, även om han så ofta försvarar den i teoretiska ordalag.

När det gäller förhållandet och beroendet till staten framgår inte detta i Brottsofferjouren Sveriges beskrivningar av sin verksamhet: ”Brottsofferjouren är en politiskt och religiöst obunden ideell organisation som ger stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga.”

Annons

Beroendet av staten framgår desto tydligare i Brottsofferjouren Sveriges årsredovisning för 2017. Av Brottsofferjouren Sveriges totala verksamhetsintäkter på 15 093 497 kronor utgjorde då de statliga bidragen 94,94 % av de totala verksamhetsintäkterna och hela 99,64 % av de totala gåvorna och bidragen.

Sven-Erik Alhem och advokaten Peter Althin framhåller i den gemensamma debattartikeln “Rättssäkerheten hotad efter utpekandet av Skandiamannen” (Expressen 2020-07-15) att “grundläggande rättsprinciper måste gälla i alla mål”, att “en rättvis rättegång förutsätter att hela förundersökningen varit rättvis” och att “åklagaren måste alltid värna rättsstaten och rättssäkerheten”.

https://www.expressen.se/debatt/rattssakerheten-hotad-efter-utpekandet-av-skandiamannen/

Dessa uttalanden är dock inget annat än hyckleri. Detta eftersom att Sven-Erik Alhem och advokaten Peter Althin helt säkert vet att Åklagarmyndigheten systematiskt, och utan någon som helst prövning i sak, avslår överklaganden av beslut om att inte inleda förundersökning om brott.

När det gäller rättsstaten förutsätter både Sven-Erik Alhem och advokaten Peter Althin att den finns därför att den finns. Rättsstatens existens bygger med andra ord på ett cirkelbevis: Sverige är en rättsstat därför att Sverige är en rättsstat.

Utgångspunkten i den svenska samhällsdebatten är att vi har en rättsstat. Ett exempel på detta är den debattartikel där Gunnar Hökmark, europaparlamentariker (M) för Sveriges näst största riksdagsparti, uppmanar statsminister Stefan Löfven (S), företrädare för Sveriges största riksdagsparti, att ta sitt politiska ansvar och “klargöra vad som gäller i Sveriges demokrati och rättsstat” (se “Nej, Löfven – politik ska inte kriminaliseras”, Aftonbladet 2018-06-26).

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/yvMxKe/nej-lofven–politik-ska-inte-kriminaliseras

Bakgrunden till Gunnar Hökmarks debattartikel är att en riksdagsledamot i regeringen hade kommit att polisanmäla en politisk motståndare i Stockholms läns landsting. Gunnar Hökmarks uppfattning om detta var tydlig: “Vi hotar inte med att låsa in. Vi debatterar varandras politiska uppfattningar och tar vårt politiska ansvar.”

Politik, politisk maktutövning och politisk uppfattning ska enligt Gunnar Hökmark med andra ord inte kunna kriminaliseras, utan måste respekteras av politiska motståndare. Motsvarande respekt borde rimligen staten visa för de lagar som ska garantera att alla brottsoffer får sina rättigheter tillgodosedda.

I förhandlingarna om EU:s nya långtidsbudget för åren 2021 till 2027 och ett krisstöd till de EU-länder som drabbats hårdast av Corona kom Sverige att driva ett krav på att medlemsländer som inte respekterar rättsstatsprincipen ska kunna straffas ekonomiskt för det.

I en kommentar till den uppgörelse som EU-länderna nu har enats om säger statsminister Stefan Löfven (S) att ”EU måste vara starkt”, ”det är en stark överenskommelse som jag är nöjd med” och ”ska man ta del av EU:s medel då ska man också stå upp för rättsstatens principer” (”Beskedet: EU-länderna har nått ett avtal: ’Deal!’”, Expressen 2020-07-21).

https://www.expressen.se/nyheter/eu-toppens-besked-om-avtalet-deal/

Men med anledning av att skrivningarna om respekten för rättsstatens principer har formulerats på ett sådant sätt att länder som Polen och Ungern har kunnat godta dem finns det skäl att ifrågasätta Stefan Löfvens (S) påstående om att dessa skulle vara så ”starka”.

Ungerns Viktor Orbán har till och med kommit att utropa sig som segrare, vilket enligt Expressens ledarredaktion ”bådar illa” men konstaterar samtidigt att ”om inte EU lyckas upprätthålla fri- och rättigheter för medborgarna i medlemsländerna – vad har den för existensberättigande då?”. (”EU-paketet oaptitligt, men vi får tugga i oss”, Expressen 2020-07-21).

https://www.expressen.se/ledare/eu-paketet-oaptitligt-men-vi-far-tugga-i-oss/

Motsvarande fråga kan därför ställas om dagens svenska rättsstat – vad har den för existensberättigande när den inte vill garantera alla dess medborgare rätten till en rättvis rättegång, utan tvärtom tillåts kränka denna rättighet genom summariska avslag och avvisningar på systemnivå?

Men som precis som journalisten Erik de la Reguera skriver i en kommentar till avtalet om EU:s nya långtidsbudget och Coronakrisstödet, så talar det mesta för att Sverige som vanligt valde ekonomi före rättssäkerhet (”Sverige kan ha valt ekonomin framför skyddet för rättsstaten”, Dagens Nyheter 2020-07-21).

I så fall ännu ett bevis på att rättsstatens principer både i Sverige och inom EU i verkligheten sällan blir mer än vackra men tomma ord.

https://www.dn.se/nyheter/varlden/erik-de-la-reguera-sverige-kan-ha-valt-ekonomin-framfor-skyddet-for-rattsstaten/

Johan Svensson

 

För vidare läsning av Johan Svensson: https://orattsstaten.se/

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!