Sverige tvingas betala för att euro-länder skall bli nöjda

Sverige tvingas betala för att euro-länder skall bli nöjda

Varje svensk får i genomsnitt betala 12-15.000 kronor till bidragsdelen av EU:s Coronakrisfond. Det beräknar man vid Danske Bank i Sverige. Sveriges före detta EU-ambassadör Lars Anell är kritisk till en stor återhämtningsfond. Sverige tvingas betala för att rädda euron, menar han. Världen idag skriver.

Annons

Uppgörelsen i EU:s krispaket innebär ett återhämtningsstöd på 750 miljarder euro – varav 390 miljarder är bidrag och 360 miljarder lån. Bidragsdelen blev tillslut alltså störst – trots att Sverige och andra nettobetalare till EU endast ville se lån, inga bidrag.

Enligt Michael Grahn, chefsekonom för Danske Bank i Sverige, kommer Sveriges ekonomiska insats till bidragen att bli mellan 120 och 150 miljarder kronor. ”Det är 2–3 procent av BNP, vilket är väldigt mycket pengar.” Det säger han till SvD.

Utslaget innebär det alltså 12-15.000 kronor per svensk om man räknar in alla medborgare. Räknar man bara skattebetalare, blir siffran betydligt högre. Vi får sedan tillbaka runt 3.700 kronor per medborgare, enligt SVT.

Till SVT sade Stefan Löfven, att kostnaden för krispaketet kommer att vara ungefär 4–5 miljarder kronor per år för Sverige. Hur länge vi skall betala denna summa säger han dock inte.

En kritiker av EU-krispaket är Sveriges före detta EU-ambassadör Lars Anell. ”Vi i Sverige skall naturligtvis inte lägga oss i eller ta ansvar för ett återhämtningsprogram inom EU som syftar till att rädda en valutaunion som vi valt att inte vara medlem av”. Det skrev han i en debattartikel i SvD i början av sommaren.

Anell menade, att syftet med krispaketet är att göra länder som Italien, Spanien, Grekland och Portugal nöjda eftersom ”de kan utgöra ett hot mot valutaunionen”. Hade man bara brytt sig om Coronaåterhämtningen skulle länder med låga dödstal, som Grekland, inte få så mycket pengar. Det menar Anell.

Men Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionen i Sverige, anser i en replik till Anell: ”Återhämtningsplanen för EU handlar om att få igång ekonomin igen”.

Annons

Grekland väntas få betydligt mer från krisfonden än Sverige – ungefär 72 miljarder euro, vilket skulle motsvara nästan 69.000 kronor per grek.

EU-parlamentet skall godkänna uppgörelsen och där finns kritiska röster. Europaparlamentarikern Charlie Weimers (SD): ”Utvecklingen mot gemensamma skulder och EU-skatter sätter de grundläggande principer som fanns vid det svenska EU-inträdet ur spel.” Det skrev han på Facebook och utmålade det hela som en ”konstitutionell kupp”.

Anamaria Dutceac Segesten, lektor i Europastudier vid Lunds universitet, påpekar att vi än så länge inte har någon EU-skatt, även om en formulering i överenskommelsen kan ses som en öppning för framtida beskatting.

Att Löfvén och vissa media sedan lyfter fram att Sverige skall få elva miljarders rabatt på sin EU-avgift, i stället för att fokusera på att avgiften i slutändan höjs, väcker också kritik. Enligt TT kommer avgiften, efter rabatten, istället att öka med ungefär sex miljarder per år och landa på 45 miljarder kronor årligen.

Europaparlamentarikern Heléne Fritzon (S) menar dock, att Sverige löper risk att helt förlora rabatten. Det finns nämligen förslag om att avveckla rabatterna, eftersom EU ”vill ha mer pengar”.

Krispaketet får också goda vitsord, den höga kostnaden för Sverige till trots. ”70 till 75 procent av Sveriges export går till Europa, klarar sig inte Europa får Sverige ekonomiska problem.” Det säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, enligt Svenska Dagbladet.

Men Lars Anells resonemang dämpar denna optimism: Skall vi ta pengar från våra lador och ge bort till länder för att de skall kunna köpa våra varor? Det frågar han sig i SvD.

Christopher Jarnvall

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!