Jenny Lind – ”den svenska näktergalen”

Jenny Lind – ”den svenska näktergalen”

I år – 6 oktober – var det jämnt 200 år sedan en av tidernas största operasångerskor – svenska Jenny Lind – föddes i Klara församling i Stockholm. Hon hette egentligen Johanna Maria och föddes utom äktenskapet. Få anade nog den livsresa hon skulle göra.

Annons

När Lind var nio år upptäcktes hon av en husjungfru till Fredrika Lundberg, premiärdansös vid Kungliga Operan. Hon fick sjunga vid en audition och kom sedan till Dramatens elevskola, där teaterns sånglärare uppmärksammade hennes sångröst.

Vid 17 års ålder sjöng hon för första gången på tiljan och 1838 fick hon sin första huvudroll – Agathe i Carl Maria von Webers ”Friskytten”. Hon gjorde succé och utnämndes 1840 till hovsångerska av kronprins Oscar. Det året invaldes hon också som ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.

Därefter blev det Paris. Jenny Linds sångröst hade rik klang och utmärkta drillar. Enligt samtida bedömare var varje ton som en pärla i de svåraste ruladerna och koloraturpassagerna. Hon ägnade mycket stor omsorg åt artikulationen på olika språk.

Efter ett par år återkom hon till Stockholm och uppträdde inför en jublande publik. Därpå turnerade hon i Finland och Danmark. Sedan tog karriären fart i Tyskland, där hon stannade ett par år med gästspel i Österrike och England. Så kom hon till USA 1850.

I Boston gifte hon sig 1852 med pianisten Otto Goldschmidt, som inför giftermålet hade konverterat till kristendomen.

Under åren 1854–59 var hon ute på konsertresor i Tyskland, Holland, Storbritannien och Irland. Därefter drog hon sig tillbaka till en villa i Worcestershire i England och ägnade sig åt familjeliv, välgörenhet och sång. Hon var även sånglärare vid Royal College of Music 1883–86. Hon avled 1887 i Storbritannien.

Trots att hon under större delen av sitt liv var bosatt utanför Sverige, gjorde hon ofta donationer till välgörenhet i sitt gamla hemland. När Lind 1847–48 uppträdde i Stockholm, skänkte hon en del av sin inkomst till en fond som under elva år delade ut stipendier till konst- och musikelever.

Annons

När fonden 1876 uppgick till över 83.000 kronor, donerade hon ena hälften av den till Musikaliska Akademien och andra hälften till Konstakademien. Avkastningen skulle bilda ett stipendium på 3.000 kronor för vardera akademin att dela ut – Jenny Lind-stipendiet.

Hade Corona inte lamslagit stora delar av världen, hade 200-årsminnet av ”den svenska näktergalen” sannolikt firats över stora delar av den västerländska kulturvärlden – liksom kompositören Beethovens 250-årsminne, som vi återkommer till.

Christopher Jarnvall

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!