Den granskande journalistikens moment 22

Den granskande journalistikens moment 22

Hur kommer det sig att även fristående journalister som anser sig vara oberoende och sakna lojalitetsplikt mot både staten och de traditionella medierna ändå inte kan granska dessa? Det frågar sig juristen Johan Svensson i sin andra artikel i serien om granskande journalistik. Den första publicerade vi i söndags.

Annons

Jag kontaktar den 6 januari 2020 en ”oberoende” journalist för att få veta om det finns någon möjlighet för journalisten att granska de uppgifter som jag hade kommit att lämna till Uppdrag granskning i fallet Sienna (”Medborgarrättsjurist räddade Sienna när rättsstaten svek”, Nya Tider 2019-04-25).

Det första jag ville veta var om journalisten ansåg sig ”vara bunden av en lojalitetsplikt gentemot svenska medier och svenska myndigheter”. För i så fall fanns det ju ingen anledning för mig att skicka journalisten ”stora mängder handlingar” i fallet Sienna, det fall som SVT:s Uppdrag granskning i augusti 2019 inte ens ville ta del av handlingarna i.

Journalisten svarar redan samma dag att ”självklart är jag det”. Den 7 januari 2020 förtydligar journalisten svaret ytterligare:

”Jag är självständig och lyder inte under någon som helst lojalitetsplikt till de aktörer du nämner.  Jag vill gärna veta mer om det du nämner.” Med anledning av det tydliga svaret skickade jag journalisten massor av domstolsdokument och kopior av mejl.

Journalisten svarade den 14 januari 2020 att det nu saknades ekonomiska förutsättningar för en granskning:

”För mig blir detta tyvärr för tidskrävande. När man är ensamreporter så behöver man ägna sig åt ärenden som går att få publicerade utan att så att säga ruinera sig själv. Om du läser på lite om frilansjournalisters yrkesvillkor så kan du säkert få en bild.

Ämnet du tar upp är helt klart intressant. Och det är upprörande hur människor använder sig av maktutövning över och lurar människor som är nyss ankomna till landet och inte kan språk, regler och byråkrati etc. I synnerhet när detta går ut över barn.

Annons

Jag ska ha ditt ärende kvar i huvudet och om jag kommer på något sätt att hantera det så kommer jag återkomma till dig.”

Jag svarar därför journalisten den 20 januari 2020 att jag var beredd att betala ett timarvode på 700 kronor plus moms för granskningen, så att journalisten skulle slippa ta en ”ekonomisk risk genom att behöv[a] jobba gratis”.

På detta erbjudande svarade då journalisten samma dag att det även saknades möjligheter att åta sig uppdraget mot betalning:

”Jag kan tyvärr inte.

https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler-press-radio-och-tv/yrkesregler

Med hänvisning till paragraf 1 som man förbinder sig till när man går med i Journalistförbundet. Det har med journalistens självständighet att göra. Jag förstår att det är krångligt. Många frågor inom journalistiken är tyvärr ofta krångliga eller svårbegripliga för en allmänhet. Men jag kan tyvärr inte åta mig ett uppdrag från dig som privatperson. Det finns säkert contentbyråer däremot som kan tänka sig det.”

För som medlem i Journalistförbundet hade journalisten förbundit sig att följa de yrkesetiska reglerna. Enligt den första regeln får en journalist inte ”ta inte emot journalistiska uppdrag av personer utanför en redaktionell ledning”.

Syftet med dessa yrkesregler anges vara det följande:

”En stark journalistisk integritet är avgörande för trovärdigheten. Den som granskar samhället måste också själv kunna tåla att bli granskad.[…] Tilltron till medierna och dess medarbetare bygger på att de yrkesetiska reglerna följs.”

Detta är den svenska journalistikens moment 22 och förklarar varför det i dag inte finns någon granskning av systemfel inom rättsstaten.

För att systemfel ska granskas behöver uppdraget komma utifrån, vilket hindras av journalisternas egna yrkesregler. Enligt dessa kan journalisten endast åta sig uppdrag som kommer inifrån, från de egna redaktionerna.

Att medierna inte granskar systemfel inom rättsstaten Sverige beror alltså på att de själva är en del av systemfelet.

Johan Svensson

 

Kommande reportage:

Del 3: ”Det demokratiska samtalet”

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!