Jämställdhetsministerns uppgifter kring hedersförtrycket ifrågasätts

Jämställdhetsministerns uppgifter kring hedersförtrycket ifrågasätts

I förrgår gick jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) ut i SVT och berättade att 100 000 ungdomar skulle vara drabbade av hedersrelaterat våld- och förtryck i Sverige i dagsläget. Nyhetsbyråns granskning visar dock att siffrorna är sex år gamla och kommer ifrån en utredning som gjordes 2014. 2017 konstaterade forskare att siffran låg på hela 240 000 drabbade. ”Jämställdhetsministerns siffror stämmer definitivt inte, säger Amineh Kakabaveh, ordförande för Varken hora eller kuvad (VHEK) och Devin Rexvid, forskare och docent vid Stockholms universitet gällande HRV.

Annons

Amineh Kakabaveh blev utesluten ur Vänsterpartiet 2019 på grund av åsiktsskillnader kring hedersvåld. Idag betecknar hon sig som oberoende socialistisk riksdagsledamot. 

Hur ser du på de här uppgifterna om 100 000 drabbade?

– Det har kommit mycket människor från starkt patriarkala kulturer senaste 5 åren. Att färre skulle vara drabbade i dag än för tre eller sex år sedan får jag verkligen inte ihop. Min bild då jag kontinuerligt jobbar med den här frågan och besöker skolor är att förtrycket ökat markant. Till och med folk som kommit till Sverige för 20 år sedan är drabbade. En enkätundersökning VHEK har gjort visar att 78 procent i Stockholm och 80 procent av skolelever mellan 12-18 år med invandrarbakgrund är drabbade, säger Amineh Kakabaveh.   

BILD: Amineh Kakabaveh, FOTO: Isabelle Eriksson

Amineh Kakabaveh berättar att hedersförtycket har olika ansikten. Det förekommer både i kommunala skolor och privata friskolor och inom olika kulturer. Kakabaveh har drivit frågan i 20 år och har engagerat sig på olika sätt. Hon grundade VHEK 2005 och föreningens syfte är att arbeta mot patriarkalt förtryck i ekonomiskt och socialt utsatta förorter. De kommande veckorna ska hon debattera hedersrelaterat våld- och förtryck mot socialminister Lena Hallengren berättar hon.

Devin Rexvid är lektor vid Stockholms universitet och föreläser samt arbetar med sociala frågor, bland annat hedersrelaterat våld- och förtryck. Han har tidigare forskat på området och skrivit flera debattartiklar i ämnet. 

Tycker du att det är seriöst att Åsa Lindhagen kommer med siffror som är sex år gamla?

– Hon borde utgått ifrån tjejers rätt i samhället (TRIS) kartläggning som gjordes 2019. Den kartläggningen utgår ifrån kriterier som tydligt avgränsar gruppen utsatta för hedersrelaterat våld- och förtryck. Vi ser en markant ökning, en uppåtgående kurva. Att 65% (39% som har villkorade val och 26% som inte tror sig välja alls) av flickorna med utomnordisk bakgrund uppger att de har någon form av begränsning i valet av framtida partner, ger bra fingervisningar om det stora omfånget.

Annons

Förutom de familjer som utövar hedersrelaterat våld- och förtryck mot sina barn har vi också sett ett problem på myndighetssidan. Idag ser vi även att personer som är andra och tredje generationens invandrare och anammar hederskulturen, har kommit in på positioner i vårt system och påverkar inifrån. De kan jobba som lärare, läkare, förskolepersonal, polis och inneha olika poster inom myndigheter. Många gånger uppbär de värderingar som inte är förenligt med vår demokrati.

BILD: Devin Rexvid, FOTO: Isabelle Eriksson

Nyhetsbyrån tar kontakt med Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötland för att höra om de har någon färsk statistik gällande utbredningen. Men några exakta siffror på nationell nivå förs inte. Negin Amirekhtiar arbetar som utvecklingsledare och efterlyser statistik.

– Statistik är viktig för att vi ska kunna förstå den totala problembilden. För att vi ska kunna se hur många barn och unga som lever i utsatthet. Även för att vi ska kunna följa upp varje enskilt ärende och i möjligaste mån kunna arbeta för att hjälpa de drabbade samt för att kunna utveckla insatserna och stödet till målgruppen. Återkommande nationell statistik kring hedersrelaterat våld och förtryck är även något som lyfts för att kunna följa arbetet med den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och även för att kunna följa arbetet med agenda 2030. Men dessa barn och unga får inte bara bli en siffra i statistiken för oss utan vi måste ta detta på största allvar och se varje enskilt fall, säger Negin Amirekhtiar.

Isabelle Eriksson

[email protected]

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!