Personligt porträtt av Sveriges främsta finansman, Ivar Kreuger

Personligt porträtt av Sveriges främsta finansman, Ivar Kreuger

Den mytomspunna finansmannen Ivar Kreuger föddes den 2 mars 1880 i Kalmar. Han dog den 12 mars 1932 i Paris. Han var en svensk ingenjör, företagsledare och affärs- tillika finansman.

Annons

Under tidigt 1900-tal grundade Kreuger ursprungligen och utvecklade byggföretaget Kreuger & Toll Byggnads AB. Bolaget hade armerad betong som specialitet och lade grunden för Kreugers imperium, genom expansiva investeringar och innovativa finansinstrument som kom att bli ett omfattande tändsticks- och finansimperium. I slutet av 1920-talet kontrollerade man merparten av världens hela tändsticksproduktion och en rad stora svenska industrikoncerner. Koncernens omfattande utlåning till stater under 1920-talet bidrog starkt till att kapital från främst USA finansierade en stor del av uppbyggnaden av Europa efter första världskriget.

Tändstickskungen
Mellan 1926 och 1928 lät Kreuger uppföra Tändstickspalatset i Stockholm. Palatset ritades av Ivar Tengbom. Huset blev platsen för koncernens huvudkontor och ett påkostat byggnadsverk, skapat av en lång rad av Sveriges främsta formgivare, konstnärer och hantverkare.

Kreuger kallades ”fursten i den första globala finansstaten” och var redan under sin levnad känd som ”tändstickskungen”.

Kreugerkoncernen bestod av en rad inflytelserika bolag och koncernen har beräknats till att 1929–1930 omfatta mer än 200 olika företag, däribland:

  • Kreuger & Toll AB (holdingbolag för hela Kreugerkoncernen inklusive holdingbolaget IMCO i USA)
  • STAB (Svenska Tändsticks AB)
  • International Match Corporation (IMCO), USA (holdingbolag för tändstickstillverkning i länder utanför Europa)
  • Stora Kopparbergs Bergslags AB (stort aktieinnehav)
  • SKF (AB Svenska Kullagerfabriken) (stort aktieinnehav)
  • LKAB (Luossavaara-Kirunavaara AB)
  • Bolidens Gruv AB (guldfyndigheter)
  • Fastighets AB Hufvudstaden
  • Telefon AB L.M. Ericsson
  • SCA (Svenska Cellulosa AB)
  • Högbroforsens Industri AB
  • Diamond Match, USA
  • Ohio Match, USA
  • Sirus A/G
  • Szikra Ungar. Zundholzfabriken
  • Alsing Trading Company, England
  • SF (AB Svensk Filmindustri)
  • Skandinaviska Kredit AB (senare Skandinaviska Banken, nuvarande SEB)
  • Stockholms Inteckningsgaranti AB (stort aktieinnehav)
  • TGO (Trafik AB Grängesberg-Oxelösund)
  • Deutsche Unionbank G.m.b.H
  • Banque Saint Phalle Corporation
  • Union de Banques á Paris S.A.
  • Banque de Suède et de Paris
  • Hollandsche Koopmansbank
  • Aktiebauverein Passage
  • A/G fur Bausbesitz
  • Bank Amerykanski w Polsce

Börskraschen på Wall Street 1929
Efter börskraschen i New York 1929 började koncernen få problem. Kreugers påstådda självmord i Paris den 12 mars 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen, som ledde till att holdingbolaget Kreuger & Toll AB och dotterbolaget International Match Corporation i USA försattes i konkurs. Sammanbrottet är en av historiens mest omfattande konkurser och fick långtgående politiska, personliga och ekonomiska konsekvenser för flera lände runt om i världen.

Börskraschen på Wall Street sammanföll med tillkännagivandet av AB Kreuger & Toll:s dittills största emission på den amerikanska marknaden som bland annat skulle gå till det stora lånet till Tyskland på 125 miljoner dollar. Ivar Kreuger fick nu allt svårare att uppbringa kapital till sin verksamhet, men lyckades ändå uppfylla sina åtaganden. Det hela ledde dock till en likviditetskris som kulminerade i oktober 1931 då Kreuger såg sig föranlåten att vända sig till Riksbanken.

Kreuger ägde Ericsson
Företaget Ericsson anses också ha spelat en stor roll för Kreugers fall. Under 1930 hade han skaffat sig aktiemajoriteten i bolaget varefter han 1931 sålde aktierna till Ericssons huvudkonkurrent i USA, International Telephone and Telegraph (ITT), för 11 miljoner dollar. I februari 1932 kom ITT till den uppfattningen att Kreuger på ett bedrägligt sätt hade förskönat Ericssons ställning och krävde via svenska regeringen att köpet skulle återgå. Kreuger fick dock en tidsfrist för återköpet till den 1 september 1932.

Annons

Kreugerkoncernen hamnade på grund av dessa med flera andra samverkande faktorer i en svår ekonomisk kris som hade sin egentliga grund i det tidigare sammanbrottet på den amerikanska aktiemarknaden i oktober 1929. Kursen på Kreuger & Tolls participating debentures föll på New York-börsen från sin högsta notering i mars 1929 på över 46 dollar till 4,5 dollar i slutet av 1931. Den låga aktiekursen gjorde det omöjligt att emittera nya aktier och den utländska kapitaltillförseln upphörde. När de utländska bankerna på hösten 1931 började säga upp lånen till Kreuger & Toll blev bolagets likviditetskris akut och i början av 1932 blev Kreuger tvungen att genom stödköp av aktier i det egna företaget försöka motverka ytterligare baisse-spekulationer på aktiemarknaderna.

Under februari 1932 vände sig Kreuger än en gång till Sveriges riksbank för att få kreditstöd, och statsminister C.G. Ekman fick en avgörande roll. Med Riksbanken som garant gick de största svenska affärsbankerna, med undantag av den Wallenbergkontrollerade SEB (Stockholms Enskilda Bank) med på att bevilja de begärda krediterna. Villkoret för den nya krediten var dock att en fullständig genomlysning av Kreuger & Tolls ekonomiska ställning kom till stånd.

Riksbankens egen utredning hade visat att cirka 135 miljoner kronor saknades för att klara de betalningsanspråk som fanns på Kreugerkoncernen under 1932. Ivar Kreuger som vid den tidpunkten befann sig i USA blev hemkallad till Europa. Kreuger hade lämnat Sverige för sista gången den 29 november 1931 för att efter några veckors vistelse i Paris och London fortsätta sin resa till New York den 12 december med s/s Bremen från Cherbourg. Han återvände till Europa först i mars 1932 med båten Ile de France och vidare båttåg till Paris dit han anlände den 11 mars. Samma dag hade han en första överläggning i Paris med bland andra Krister Littorin, vice VD i Kreuger & Toll och Oscar Rydbeck. Några dagar senare var det bestämt att de skulle sammanträffa i Berlin med riksbankschefen Ivar Rooth.

Kreuger begick självmord i Paris?
Ivar Kreuger hittades död den 12 mars 1932 i sin lägenhet i Paris. De personer som först kom in i lägenheten och kunde konstatera detta faktum var Karin Bökman (Kreugers sekreterare) och Krister Littorin, vice VD i Kreuger & Toll, som sedan tillkallade polisen. Omständigheterna kring hans död har inte blivit helt klarlagda, till största del beroende på bristerna i den franska polisens undersökning av lägenheten. Bredvid kroppen låg en 9 mm automatpistol. Polisen tillsammans med en behörig läkare, drog slutsatsen att Kreuger hade begått självmord någon gång mellan klockan 10.45 och 12.10 den 12 mars, under den tidsrymd då Kreugers hushållerska, mademoiselle Barrault, var ute och handlade.

Ivar Kreuger blev mördad?

I dokumentären Kreuger & Boliden – En dramatisk historia från 09:30 (9 minuter och 30 sekunder) in i filmen presenterar man underlag som talar för att Ivar Kreuger inte begick självmord, utan blev mördad.

Spekulationer kring om Kreuger verkligen tog sitt liv har förekommit under flera decennier ända in på 2000-talet. Inga påtagliga bevis har dock framkommit som motsäger den officiella bilden att han begick självmord. Inga påtagliga bevis stödjer heller helt och fullt detta officiella antagande, och detta faktum tillsammans med en lång rad oklarheter omkring de finansiella händelserna (i denna allmänt turbulenta tid) och de följande företagsavvecklingarna med mera har föranlett omfattande forskning och offentlig debatt av ett antal skribenter under flera decennier, i princip inlett av den kände författaren Sven Stolpes granskningar av händelserna kring såväl Ivar Kreuger som brodern Torsten Kreugers juridiska problem året efter 1933 vilket han såg som ett justitiemord, avhandlat i böckerna En svensk Dreyfus-affär (1951) och Ivar Kreuger mördad? 

Efter Kreugers död
I Sverige har stora delar av de så kallade Wallenberg-, Handelsbank- och Stenbeck-sfärerna sitt ursprung i Kreugers företagsimperium.

Andreas Swedberg
Historiebeskrivningen av ASEA AB, som idag heter ABB

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!