Är kostnaden för rättsväsendet kopplad till migrationen rimlig?

Är kostnaden för rättsväsendet kopplad till migrationen rimlig?

Vad kostar egentligen rättvisan den svenska staten? Och vad har vi egentligen råd med? Är kostnaden för rättsväsendet kopplad till migrationen rimlig för svenska skattebetalare? De frågorna ställer juristen Johan Svensson, här i fjärde delen av en serie om sex, som NB Nyhetsbyrån publicerar. Senaste artikeln var införd fredagen 23 oktober

Annons

Rättvisa kostar pengar. Stora pengar. Allt från polisens brottsutredningar till åklagarnas väckande av åtal, försvarsadvokaternas och målsägandebiträdenas arvoden, domstolarnas rättegångar, de tilltalades och de målsägandes överklaganden samt kriminalvårdens verkställande av utdömda straff medför stora kostnader för staten.

2019 var statens kostnader för rättsväsendet 49,4 miljarder kronor (”Statsbudgetens utgifter”, Ekonomifakta 2020-09-30). Kostnaderna för internationellt bistånd, migration och nyanlända invandrares etablering uppgick samtidigt till 73 miljarder kronor.

När regeringen presenterade sin höstbudget för 2020 fanns inga extra pengar till Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Sveriges Domstolar. Detta trots en allt större arbetsbelastning (”Höstbudgeten gör att åklagare tappar hoppet”, Aftonbladet/TT 2020-09-24).

Statsminister Stefan Löfven (S) tillbakavisade dock åklagarnas kritik och menade att regeringen följer hela rättskedjan ”jättenoga”. Stefan Löfven menade vidare att Åklagarmyndigheten dessutom hade ”fått rejält tillskott” sedan 2014 och den därför skulle ha ”ett överskott också i år” (”Löfven: Åklagarmyndigheten har överskott”, Aftonbladet 2020-09-22).

En som inte delade regeringens uppfattning var riksåklagaren Petra Lundh, som menade att Åklagarmyndigheten skulle komma att behöva minska bemanningen åren 2022 och 2023, om det inte kommer nya anslag på minst 50 miljoner kronor per år (”Riksåklagaren: Vi riskerar att bli en flaskhals”, Aftonbladet 2020-09-24).

Under denna period har dock regeringen råd att sänka arbetsgivaravgifterna för unga till en kostnad på 10,38 miljarder kronor (”Reformtabell – En kraftfull ekonomisk omstart”, Regeringen 2020-09-21).

Detta framstår som en märklig prioritering, då många menar att det är osäkert om sänkningen verkligen leder till lägre arbetslöshet för unga (”Skarp kritik mot budgetförslag om sänkta arbetsgivaravgifter för unga – igen”, SVT 2020-09-16).

Annons

Förklaringen till detta tycks vara att regeringen, i valet mellan lag och ordning eller ökad migration, alltid väljer det senare framför det förra. Ett sådant exempel är de nya lättnaderna i den så kallade gymnasielagen, det vill säga nya undantagsregler för personer utan asylskäl (”Regeringen överens om migrationspolitiken”, Aftonbladet 2020-10-07).

Detta trots att Morgan Johansson (S) på regeringens hemsida uppger Morgan Johansson (S) att han vill Sveriges ”migrationspolitik ska vara långsiktigt hållbar och brett förankrad”.skriver att han vill att Sveriges ”migrationspolitik ska vara långsiktigt hållbar och brett förankrad”.

Något sådant stöd för regeringens migrationspolitik finns det emellertid inte idag.

I den senaste opinionsundersökningen från Sifo/SvD var det till exempel bara 8 % av landets befolkning som ville se en ökad invandring samtidigt som 58 % ville se en minskad invandring (”Ökat flyktingmotstånd kopplas till kriminalitet”, SvD 2020-09-30).

Förklaringen till det ökade motståndet mot invandringen var enligt Sifo att ”allt fler kopplar svenskar kopplar invandringen till kriminalitet”. Denna koppling är inte helt tagen ur luften.

När det gäller ökningen av sexualbrotten framstår den som nästan helt importerad. Uppdrag granskning visade i programmet ”Dömda för våldtäkt” (SVT 2020-08-22) att 58 % av de som hade dömts för våldtäkt var födda utanför Europa, främst i Afrika eller i Mellanöstern.

En annan granskning visade att 98 % av de som hade dömts för gruppvåldtäkt under åren 2016 till 2017 var födda utomlands eller i Sverige av två föräldrar som var födda utomlands (”De är män som våldtar tillsammans”, Expressen 2018-03-20).

I en ledare samma dag som migrationsöverenskommelsen mellan S och MP presenterades framförde PM Nilsson, politisk redaktör på Dagens industri, stark kritik mot Morgan Johanssons (S) sju år som justitieminister (”Dags för missförtroende mot justitieministern”, Di 2020-10-07).

PM Nilsson menade att rättsstaten under Morgan Johanssons tid har förvandlats till ett ”skämt” och att ”det sakliga läget nu är sådant att det finns starka skäl för riksdagen att markera mot en person som misskrediterar regeringens just nu viktigaste ministerpost”.

Trots detta kan alltså Morgan Johansson (S) troligen sitta kvar som minister fram till riksdagsvalet 2022. För i rättsstaten och gangsterparadiset Sverige framstår numera allt, från det politiska skådespelet i riksdagen till det rättsliga skådespelet i domstolarna, som ett skämt.

Under tiden kan aktörerna i detta skådespel – de grovt kriminella och deras försvarsadvokater, de folkvalda yrkespolitikerna och andra höga företrädare för staten – fortsätta att skratta hela vägen till banken.

På skattebetalarnas och brottsoffrens bekostnad.

Johan Svensson

 

Kommande reportage:

Del 5 – ”Aftonbladets granskning av rättsstaten”

 

Foto: Wikimedia

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!