”Ge honom allt så får du inte kniven i dig”

”Ge honom allt så får du inte kniven i dig”

Har det gått så lång att man som förälder skall behöva varna sin nioåring för att bli knivmördad om han eller hon inte lämnar ifrån sig alla sina saker? Det frågar sig vår återkommande och skarpa samhällsdebattör Teresia Anicic i ett debattinlägg, som också återfinns på hennes FB-sida: 

Annons

”Ivar Arpi skrev nyligen en artikel om ökade förnedringsrån mot våra barn och han belyser även ämnet i ’Radio Bulletin’ där man konstaterar: Har det gått så långt att föräldrar numera behöver instruera sina barn för att på bästa sätt inte påkalla uppmärksamhet.

Har det gått så långt att man som pappa ska behöva säga till sin nioåring: Om någon drar kniv får du lämna ifrån dig allting annars får du kniven i magen. Jag är inte förälder själv men kan föreställa mig den vidriga känslan.

Sverige har blivit ett av de mest otrygga länderna i Europa och när ett par journalister på ’SVT Barn’ vaknar till, ja då har det verkligen gått långt. I en debattartikel i Expressen nyligen (’Barnens ord om rånen är bortom allt förstånd’) förstår vi att en och annan inom journalistkåren har vaknat upp.

Barnen rånas, förnedras och kränks om och om igen. De berättelser vi nås av är bortom allt vad som borde ingå i ett vuxenblivande.

Och så några exempel:

’Man blir rånad av sju maskerade killar en kväll och blir skrämd till tystnad för att förövarna vet var man bor.’

’Känslan av att anmäler man till polisen så kommer man bli straffad, det hotas om att ens mamma ska bli rövknullad om man anmäler.’

Annons

’Vi träffar tioåringar som berättar att de blivit boxade i magen på idrottsplatsen av ett äldre killgäng och blivit plockade på sina första mobiler.’

Sju-mot-en. Svarta adidasbyxor med vit rand. Man behöver inte förklara närmre vilka som ligger bakom. Alla vet. Och ni som inte vet, ni ljuger.

Och nu till min poäng:

DETTA ÄR INTE NORMALT.

NIOÅRINGAR SKA INTE BLI ATTACKERADE, FÖRNEDRADE OCH HOTADE MED KNIV.

Jag är uppvuxen på 90-talet. Nej, det var ingen idyll och visst lärde man känna en och annan otrevlig typ. Men ingen hotade att rövknulla min mamma. Stora killar gav sig inte på en tioåring i grupp. Visst fanns det rötägg som ställde till det men de visade ändå någon slags respekt för polisen.

Det dröjde många år innan journalisterna tog bladet från munnen och de gör det nu, fast tio år för sent. Nyheter som ansågs ”gynna borgare och högerflanken” sopades under mattan, mörkades, relativiserades eller problematiserades till den milda grad att man undrade om det ens hade hänt.

Nu står vi här med ett totalt splittrat samhälle. Tioåringar attackeras på lekplatser och ICA och journalister på ’SVT Barn’ undrar hur det har gått så långt. Eller undrar de verkligen det? På riktigt? Många av oss ’såg ju det komma’ för länge sedan.

Fast vi är förstås inte journalister på SVT.”

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!