Det som byggt upp landet ser nu välståndet skingras…

Det som byggt upp landet ser nu välståndet skingras…

Jag såg två bra formuleringar som jag försökt återge: ”Finns det fortfarande någon som på allvar tror att Sveriges problem är för låga skatter? Kan vi nu lämna socioekonomiska faktorer och fattigdom som bortförklaring?”

Annons

Assar Lindbeck gav under min studietid flera minnesvärda oneliners ”Näst efter bombningar är hyresregleringar det säkraste sättet att förstöra en stad på”. Sverige har bägge dessa fenomen parallellt sedan flera år, även om det tyvärr inte märks lika mycket i media längre.

Han sa också att politik är att prioritera – att alla kan inte få allt. Ja, om man inte är samarbetsparti som ser till att regeringen får bibehålla makten, förstås. Då är man extra mån om att kohandla, förlåt, prioritera makt framför långsiktighet eller landets och befolkningens väl och ve. 

Sittande regering har visat sin prioritering och väljarna, som verkar ha gett upp, ger intryck av att ha accepterat situationen som den är. Att bli av med katalysatorn för femte gången, bilar som brinner eller när det skjuts på deras anhörig på väg till posten, elever som knappt kan läsa och skriva när de går ut grundskolan.

Istället för att protestera och likt fransmännen häva ut koskit utanför riksdagen så knyter vi näven i fickan, muttrar lite och går vidare. Cirkeln är sluten.

Att drabbade numera på fullaste allvar säger att de varit på fel plats vid fel tillfälle när de blir beskjutna. Vakna! Vi ska kunna rör oss helt fritt i samhället utan att riskera vare sig misshandel eller beskjutning. Det finns ingen fel plats för oss laglydiga.

Med varning för spår av ironi. Så vad är det som prioriterats? Ett rykande färskt exempel är när regeringen i god tid tog ansvar för tolkarna i Afghanistan. Eller för några år sedan när Transport-gate briserade och regeringen sparkade ansvariga ministrar omgående och såg till att ta ansvar. Tänk så lugnade vi och Oskarshamns kommun blev nu när det är särskilt prioriterat att lösa Sveriges energikris och omgående komma till beslut avseende slutförvar.

Härligt att se hur väl regeringen kommunicerar med sina egna, i detta fallet Anders Erlandsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamn. Hans ”tacksamhet” gick att ta på i intervjun. Men den största skillnaden är, trots allt, att skjutningarna minskat dramatiskt tack vare regeringens flertalet utlovade krafttag…

Annons

Det är klart att man kan sätta åt bidragsfusk- om man vill. Det är klart att man kan ordna så brottsoffer får skälig ersättning medan dömda inte kan få skadestånd- om man vill. Det är klart att man kan prioritera de som gör rätt för sig – om man vill. 

Det är klart att vi kan ta hand om våra sjuka och gamla och ge dem den adekvata vård de behöver – om man vill. Allt handlar om att prioritera. De som byggt upp vårt land i sitt anletes svett har på kort tid sett välståndet förskingras.

Det känns tryggt att läsa citatet på regeringens hemsida ”Som justitie- och migrationsminister vill jag arbeta för att knäcka den organiserade kriminaliteten och förstärka kampen mot terrorismen. Vår migrationspolitik ska vara långsiktigt hållbar och brett förankrad. Jag tror på den välfärdsmodell som vi har i Sverige och på ett samhälle som håller ihop.” (Morgan Johansson (S)).

Med detta resonemang är det svårt att förstå hur och varför gymnasieamnestin kunde drivas igenom på en kaffekvart, dessutom tvärt emot lagrådets mycket kritiska yttrande. Medan ansvaret för tolkarna legat i långbänk i åratal.

Samtidigt fortgår utvisningen av arbetskraft av bristyrken, bl a IT-tekniker, för att de tjänat någon 100-lapp mindre per månad än rådande kollektivavtal. Inte ens när arbetsgivaren korrigerat för sitt misstag låter sig instanserna bevekas. Självklart går även detta att åtgärda – om man vill. Exemplen är hart när oändliga.

Flera gånger har vi försäkrats av både statsministern som justitieministern att kriminella ska jagats till världens ände och lagföras. Fast när buset äntligen kommit till världens ände så hämtar regeringen hem dem igen. Som grädde på moset konstateras att det nu är för farligt för att kunna utvisa dem (igen!).

Så mycket för brottsoffers upprättelse och rikets säkerhet. 

Det är sannerligen ironiskt att den verklighet vi nu upplever och får (bort-)förklarad av våra folkvalda skulle vare sig Saturday Night Live, Filip och Fredrik eller Monty Python kunna skriva ihop sketcher om. Verkligheten överträffar sannerligen dikten med hästlängder. Så tokigt, sa Bill. Så tokigt, sa Bull. 

Josefine Allenberg

Gillar du det vi gör? Stötta oss på Swish: 123 384 82 49 eller på Patreon.

Become a Patron!