En ännu inte publicerad studie från Sverige lantbruksuniversitet konstaterar att återställningar av våtmarker, som är en vanligt diskuterad form av bekämpning av klimatförändringarna, i själva verket skapar fler utsläpp än de förhindrar. Detta rapporterar Sveriges Radio.
– Det här kom ju lite som en överraskning. Både koldioxid och metan har gått upp, så det har ingen positiv effekt så här långt, säger Hjalmar Laudon i inslaget, som mäter utsläppen vid ett återställningsprojekt i utanför Vindeln i Västerbotten.
Torven i marken lagrar koldioxid, och så länge den är blöt släpps den inte ut i atmosfären, och på så vis bidrar våtmarker till att binda utsläpp, förklaras det. Det påpekas att regeringen satsar 200 miljoner kronor på återställning av våtmarker av så kallade klimatskäl.
Men mätningen vid den här våtmarken i Västerbotten visar att utsläppen efter återvätningen nu är större än tidigare, eftersom det leder till vattennivåer som träden, som också binder koldioxid, inte överlever. Frigörandet av metangaser, som är en värre växthusgas än koldioxid, ökade också när marken förvandlades till våtmark igen.
Studien pekar på att valet av plats är väldigt viktigt när det kommer till återställningsåtgärder, säger en expert som Sveriges Radio pratat med.
Aktivistgrupp vandaliserar konst för våtmarkers skull
Så nyligen som i onsdags kletade två klimataktivister från gruppen Återställ Våtmarker röd färg på en känd tavla av konstnären Claude Monet på Nationalmuseet, i ett försök att få folk att vilja återställa fler våtmarker för klimatets skull. Detta är bara en av ett flertal liknande aktioner inte bara från Återställ Våtmarker, utan även grupper med liknande mål i utlandet. Tavlan klarade sig utan permanenta skador, men vikarierande chefen på Nationalmuseet säger till Sveriges Radio att aktivism som denna försvårar för museer att hyra in kända konstverk.
