Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, saknar var tredje person i svenska fängelser svenskt medborgarskap, uppmärksammar Samnytt. Enligt sajtens egna genomgång av det statistiska läget kan det dock i själva verket vara så att endast var fjärde fängelsekund i Sverige är etnisk svensk. Detta eftersom Brå inte bryter ner kategorierna av fångar efter ursprungsland, utan bara efter medborgarskap.
2022 började drygt 10 000 personer avtjäna fängelsestraff i Sverige, och av dem saknade ungefär 3 000 svenskt medborgarskap. Denna fördelning mellan svenska och utländska medborgare har varit relativt stabil under många år, visar Brås statistiska rapport om kriminalvården.
Däremot kan det finnas ett mörkertal om det faktiska antalet utlänningar, det vill säga personer med utrikes bakgrund, som sitter på svenska fängelser. Samnytt använder sig av statistik från tidigare Brå-rapporter om vissa invandrargruppers överrepresentation i kriminaliteten, för att nå slutsatsen att den faktiska andelen svenskar på landets fängelser kan vara så låg som endast var fjärde person.
“Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet” publicerades av Brå 2005, och var den huvudsakliga källan för information om hur invandringen påverkar kriminaliteten i Sverige under många år, tills Sverigedemokraterna beställde en ny rapport på samma ämne 2018. Den publicerades 2021, och nådde samma slutsats om invandrares överrepresentation i brottsligheten som rapporten från 2005.
Inrikes födda personer med två utrikes födda föräldrar, så kallade andra generationens invandrare, är den mest brottsbenägna gruppen i Sverige, konstaterar Brå. Andra generationens invandrare är till och med mer kriminellt överrepresenterade än första generationen. Även inrikesfödda personer med en utrikesfödd förälder har större benägenhet att begå brott än personer med helt inrikes ursprung.
I Brås rapport från 2021 avsågs brott begångna perioden 2015–2018. I vissa kategorier, som sexualbrott, är andra generationens invandrare “bara” dubbelt så sannolika att vara misstänkta för brott jämfört med svenskar, och i vissa andra, som brott mot liv och hälsa, är de fyrfaldigt mer sannolika.
“Beträffande hur hur stor andel av de som 2022 klev in genom fängelseportarna med ett svenskt medborgarskap i handen kan man utifrån ovanstående äldre siffror från Brå dra en kvalificerad slutsats om att det på varje etnisk svensk som får celldörren låst om sig går drygt tre svenska medborgare med utländsk bakgrund”, skriver Samnytt.
