SD: Årtionden av desinformation kring invandringens kostnader
I decennier har svenskarna förvägrats den fakta som krävs för att förstå invandringens omfattande kostnader. I stället har vi serverats klichéer om att invandring krävs för att säkra vården, skolan och industrin. Mantrat har varit att ”det blir en vinst på sikt”. Men istället för Sandvikenrapportens guld och gröna skogar har resultatet blivit mer våld — symboliserat av dödskjutningen av 71-årige Erik Viiri på puben Mulligan's i just Sandviken — och urholkad välfärd, skriver Charlie Weimers, toppkandidat till Europaparlamentet för Sverigedemokraterna.
2021 bekräftade rapporten “Borderless Welfare State”, som analyserat invandringens konsekvenser för Nederländernas finanser, det Sverigedemokraterna länge hävdat. Att invandring orsakar högre utgifter per capita för utbildningsväsendet, hälso- och sjukvården, rättsväsendet, socialförsäkringssystemet och andra bidragsprogram, samt att invandrare betalar mindre i skatter och socialförsäkringsavgifter. Under perioden 1995–2019 uppgick den totala nettokostnaden för invandring till Nederländerna till 4 600 000 000 000 SEK.
Kostnaden för varje invandrare varierar dock stort och beror till stor del på ursprungskulturen. I genomsnitt bidrar västerländska invandrare positivt med +290 000 SEK per person och livstid, medan icke-västerländska invandrare kostar -3 200 000 SEK per person och livstid.
| Migrationsorsak | Intäkt eller kostnad, belopp i SEK per invandrare och livstid |
|---|---|
| Arbetskraftsinvandring | + 1 450 000 |
| Invandring för studier |
- 868 000 |
| Familjeåterförening | - 3 200 000 |
| Asylinvandring | - 5 500 000 |
| Region | Intäkt eller kostnad, belopp i SEK per invandrare och livstid |
|---|---|
Medeltal för invandrare från nationer i Väst |
+ 290 000 |
Medeltal för invandrare från icke västländer |
- 3 200 000 |
| Japan, Nordamerika, Oceanien, Brittiska öarna, Skandinavien och Schweiz |
+ 2 300 000 |
| Central- och östeuropeiska EU länder | - 580 000 |
| Andra EU-länder (Undantaget Brittiska öarna och skandinaviska EU-länder) | + 580 000 |
| Före detta Jugoslavien och före detta Sovjetunionen | - 1 700 000 |
| Södra delen av Afrika (de facto RSA - Boer) | + 1 700 000 |
| Israel | + 580 000 |
| Marocko | - 6 400 000 |
| Afrikas horn och Sudan | - 6 900 000 |
| Invandringsmotiv kombinerat med region | Intäkt eller kostnad, belopp i SEK per invandrare och livstid |
|---|---|
| Arbetskraftsinvandring från Japan, Nordamerika och Oceanien | + 7 200 000 |
| Invandring för studier från EU, inkluderat de Brittiska öarna | + 870 000 |
| Asylinvandring från Afrika | - 7 200 000 |
| Invandring för studier från Afrika | - 2 900 000 |
Kultur gör skillnad. Om det finns stora avstånd mellan värdlandets kultur och invandrarens kultur, då blir invandraren bland annat en ekonomiskbelastning för välfärden och värdsamhället. Forskarna, van Beek, Roodenburg, Hartog och Gerrit mäter det kulturella avståndet mellan Nederländerna och ursprungsländerna med hjälp av en omfattande värdestudie: World Values Survey. Slutsatsen är att kulturella avstånd negativt korrelerar med bidrag eller kostnad för stadskassan, inklusive utbildningsnivå. Ju större det kulturella avståndet är, desto sämre är invandrarens förmåga att bidraga positivt till de statliga finanserna under sin livstid. Detta gäller även för den andra generationens invandrare, där grupper med störst kulturellt avstånd, som den afrikansk-islamiska gruppen, har ett nettobidrag nästan 2 300 000 SEK lägre än som kan förväntas baserat på faktorer så som utbildning och likande.
Att framställa ”lösningen” på åldrandet genom invandring är inget annat än ett pyramidspel. Om detta pyramidspel fortsätter beräknar forskarna i Nederländerna att befolkningstillväxten blir enorm. Från 17 miljoner invånare idag till 100 miljoner 2100 och vid år 2200 en miljard invånare i Nederländerna. Att invandring inte löser de underliggande problemen med stigande livslängd och låg fertilitet framkommer även av studien eftersom fertiliteten bland invandrare också är under ersättningsnivån. Därmed förvärrar den nuvarande invandringstakten demografiska utmaningar snarare än att lösa dessa.
Den kulturella belastning som icke-västerländsk invandring utgör bör diskuteras mer i den svenska debatten. Än idag är det kontroversiellt att tala om olika integrationspotential beroende på den enskilde invandrarens ursprung. Men det kulturella ursprunget har även en direkt koppling till det invandringens ekonomiska konsekvenser. Slutsatsen är att en invandringspolitik som sätter Sveriges välstånd och sammanhållning i fokus måste minimera invandringen från icke-västerländska länder.
Charlie Weimers (SD),
Toppkandidat i EU-valet