I februari 1945 möttes Andra världskrigets segermakter i Jalta på Krim för att dela upp Europa inför den stundande tyska kapitulationen. Sovjetunionens hårdföre kommunistledare Stalin - som tillsammans med Hitler faktiskt hade startat kriget - lurade skjortan av västmakterna.
Det finns en uppenbar fara för att Putin kommer att göra detsamma med Trump. Amerikanerna kanske inte är lika naiva idag som för 80 år sedan, men de har helt enkelt inte tillräckliga kunskaper om europeiska förhållanden för att kunna klara av att hålla de listiga ryssarna stången.
Jag skall dock erkänna: Jag njöt av den verbala uppsträckning USA:s vicepresident J D Vance gav det europeiska politiska etablissemanget för några dagar sedan. Europa har verkligen misslyckats med att göra det bästa av de goda förutsättningar vi har. Och nu ser vi konsekvenserna. Kriminalitet och islamism sprider sig som en löpeld. Sämst har kanske Tyskland - mot alla odds - presterat.
Men det är en sak. En annan är det yttre hot Putins Ryssland faktiskt utgör. Den tanken måste vi också kunna hålla i huvudet. En diktator med det uttalade målet att återställa Sovjetunionens gamla gränser är definitivt ett hot mot Europa. Kanske inte i första hand mot Sverige, men mot våra grannländer i öster - framför allt Estland, Lettland och Litauen. Alla ser ju dessutom vad som pågår i Ukraina.
Att i det läget vifta bort det ryska hotet är mycket allvarligt. Och att Donald Trump kör över Europa och sätter sig att förhandla med Putin direkt är synnerligen illavarslande. Det blir aldrig en varaktig fred utan Ukrainas och Europas medverkan. Men kanske finns det en symbolik i att det i dagarna är 80 år sedan ryssarna blåste amerikanerna förra gången.
Vad hände då i det gamla tsarpalatset i Jalta på Krim i februari 1945?
Churchill, Roosevelt och Stalin möttes alltså för att komma överens om vad som skulle ske med Europa efter kriget. Den sluge Stalin såg snabbt till att stuva undan Churchill så mycket som möjligt under konferensen och i stället försöka lägga an på den dödssjuke Roosevelt (som dog några veckor senare) och blåsa västmakterna.
Stalin lovade exempelvis fria val i alla de central- och östeuropeiska länder som Röda armén vid det laget höll på att besätta. Det blev förstås inget med den saken och Storbritanniens allierade Polen, för vars skull britterna hade gått i krig 1939, hamnade i de sovjetiska klorna. Det förlät polackerna aldrig Churchill.
Men skall man vara ärlig hade Churchill inte så mycket att säga till om. Han försökte nog, men blev överkörd av Stalin - och Roosevelt begrep inte bättre. Skall vi gissa att Putin bjuder in en intet ont anande Trump till Nikolaus II:s gamla sommarpalats i Livadia och spelar av honom brallorna? För Ukraina lär väl egentligen vara lika ointressant för Trump som Polen var den gången för Roosevelt…
Christopher Jarnvall
