EU har förberett åtgärder mot amerikanska produkter som ett möjligt svar på president Donald Trumps beslut att införa en 25-procentig tull på stål och aluminium från och med den 12 mars. EU:s handelsministrar förhandlar för närvarande om detaljerna, men enligt uppgift skulle det röra sig om ”miljarder euro”.
EU-kommissionens vice ordförande, Maroš Šefčovič, lovade därför följande: ”EU ser inget berättigande för införandet av tullar på vår export. Ekonomiskt kontraproduktivt. Ett scenario där man förlorar och förlorar. Vi håller på att bedöma åtgärdernas omfattning och kommer att svara på ett bestämt och proportionerligt sätt med motåtgärder.”
EU:s riktade mottullar på produkter som bourbon, Harley Davidson-motorcyklar samt visst stål och aluminium infördes 2018 under Trumps första mandatperiod, men har sedan dess upphävts. Vid den tidpunkten värderades de till 2,8 miljarder euro i tullar, ett belopp som nu skulle ha stigit till 4,8 miljarder euro. Om inte EU beslutar något annat kommer dessa tullar att träda i kraft igen från och med den 1 april.
Enligt EU-diplomater kommer EU:s svar att riktas mot Trump-stödjande stater, men det kommer också att vara begränsat. Den kommer dock att komma snabbare än de tre månader som det tog EU 2018.
Hoppas på en uppgörelse
De nationella huvudstäderna hoppas i alla fall på att kunna komma överens med Trump om ett avtal liknande det han slöt med Mexiko och Kanada, men då är det ännu inte alls klart vad Trump vill ha i gengäld, om han ens vill det.
En viktig skillnad jämfört med 2018 är att Storbritannien inte kommer att kopiera EU:s svar. Den brittiske premiärministern Keir Starmers talesperson vägrade att kommentera huruvida Trump gjorde fel som införde dessa omfattande tullar, utan sa istället ”Vi kommer att ha en genomtänkt inställning till detta. Vi kommer att samarbeta med USA om detaljerna, men regeringen är tydlig med att vi kommer att arbeta i vårt nationella intresse och den här frågan skiljer sig inte från det.”
Vid AI-toppmötet i Paris i veckan vägrade Storbritannien också att underteckna toppmötets deklaration, som slog fast att AI ska vara inkluderande, öppen, etisk och säker, helt enkelt för att USA avstod från att göra det.
EU:s protektionism på upphällningen?
I stället för att upprepa sin misslyckade strategi från förra gången borde EU kanske försöka sig på något annat. Förutom att se över hur man kan uppfylla eventuella Trump-krav, t.ex. genom att köpa mer amerikansk LNG, skulle EU kunna föregripa detta genom att själv överväga möjliga eftergifter.
Ett möjligt alternativ skulle kunna vara att erbjuda Trump att sänka EU:s tullar. Särskilt på jordbruksområdet har EU mycket högre tullar än USA, men även i allmänhet är EU:s protektionism något värre än USA:s. Att erbjuda sig att utjämna tullarna är något som Trump kanske vill höra.
Faktum är att EU har infört en hel del ny protektionism under de senaste åren. Ett av de värsta nya initiativen är EU:s nya klimatförändringstull (CBAM), som också innebär en hel del byråkrati för företagen. Tanken bakom är att resten av världen ska betala importtullar till EU så länge de inte anammar EU:s självmordsbenägna klimatpolitik. Denna typ av klimatprotektionism, som lyckligtvis ännu inte är i kraft, måste självklart skrotas.
EU:s regleringsprotektionism under amerikansk beskjutning
EU har dessutom lanserat en rad nya regleringar som har en protektionistisk effekt på EU:s handelspartners. Ett exempel är EU:s nya CSRD-direktiv, som tvingar företag att rapportera om sitt miljöavtryck och sin exponering mot klimatrisker. Ett annat är EU:s due diligence-direktiv, som kräver att företag identifierar och hanterar både miljömässiga och sociala skador i sina leverantörskedjor. I amerikanska affärskretsar har detta väckt stor oro.
De första varningssignalerna har redan skickats. Andy Barr är en republikansk ledamot av House Financial Services Committee som träffade europeiska tjänstemän i slutet av förra året för att diskutera Bryssels ”regleringsfabrik”. Han har varnat EU: ”Donald Trump är Amerika först. Och om det finns något exempel på en utländsk reglering som sätter Amerika sist, så är det EU:s [klimatagenda]. (...) En agenda som sätter Amerika först kommer att leda till ett våldsamt motstånd mot ett EU som försöker tvinga på amerikanska företag sina kostsamma och betungande regleringar.”
En annan EU-reglering som redan Trumps företrädare Joe Biden irriterade sig på är EU:s direktiv om bekämpning av avskogning (EUDR). Detta direktiv väckte också anstöt bland europeiska handelspartner i Sydostasien och Latinamerika. Som ett resultat av dessa påtryckningar beslutade EU att skjuta upp implementeringen till 2026, bland annat eftersom EU-kommissionen inte var klar med sina riktlinjer för när import kan anses vara riskfylld eller inte. Detta väcker stor oro i exempelvis Malaysia, som enligt frivilligorganisationer har gjort stora framsteg när det gäller avskogningen inom palmoljesektorn och just därför bör betraktas som ett lågriskland. Detta delvis tack vare sina egna MSPO-standarder, som EU dock vägrar att erkänna som likvärdiga, till skillnad från Storbritannien.
Saker och ting kan i vilket fall som helst komma att trappas upp inom kort. Howard Lutnick, Trumps kandidat till posten som handelsminister, har meddelat att USA kan komma att använda ”handelsverktyg” för att slå tillbaka mot europeiska regleringar av miljö, sociala frågor och bolagsstyrning som påverkar amerikanska företag.
Digitala regleringar
Även EU:s digitala reglering anses vara protektionistisk av Trump-administrationen, i synnerhet som EU nu i flera år har gett sig på USA:s stora teknikföretag. USA:s vicepresident JD Vance sade till EU-kommissionens ordförande von der Leye i Paris i veckan att EU:s ”massiva” regleringar av artificiell intelligens skulle kunna strypa tekniken, och han förkastade också EU-regleringar som DSA, som innebär att sociala medieplattformar måste moderera innehållet, som ”auktoritär censur”. Han sade ”Självklart vill vi se till att internet är en säker plats, men det är en sak att hindra en förövare från att ge sig på ett barn på internet, och det är något helt annat att hindra en vuxen man eller kvinna från att ta del av en åsikt som regeringen anser vara felaktig information.”
Vance gick därmed också till angrepp mot EU:s dataskyddsförordning GDPR, som han menade innebär oändliga kostnader för mindre företag att följa lagstiftningen. Detta är ett eko av Mario Draghis uttalande om att ”den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) beräknas ha minskat vinsterna för små teknikföretag med mer än 15 procent” och ”med den här lagstiftningen dödar vi våra företag”. Den nya EU-kommissionen anser dock inte att GDPR är något problem alls.
Trump har angripit EU:s konkurrensmål mot amerikanska företag som ”en form av beskattning”. Det är svårt att inte hålla med om detta när man ser hur Apple åläggs att betala hela 13 miljarder euro i efterskatt till Irland, eftersom någon form av skattebeslut omvärderas till ”olagligt statsstöd”, samtidigt som EU-kommissionen blir allt mindre bekymrad över att EU:s medlemsländer uppenbart bryter mot EU:s regler för statsstöd.
Protektionism är uppenbarligen ett spel där man förlorar och förlorar, men om Trump i slutändan beslutar sig för att inte gå vidare med sina tullar, i utbyte mot att EU skrotar åtminstone en del av sin egen protektionism, kan Trump mycket väl ha tjänat frihandelns sak mycket väl.
Pieter Cleppe,
Chefredaktör Brussels Report
