EU:s humanitära biståndsbudget skenar – S ökar anslagen till Palestina

Carina Ohlsson (S), ansvarig förhandlare för utrikesutskottets yttrande om EU-budgeten 2024, vill öka EU:s humanitära biståndsbudget med över tio miljarder kronor — nästan fördubbling sedan förra året. Hon vill även se 715 miljoner kronor till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar. Tidöpartierna i Europaparlamentet (förutom L) tog istället strid mot generositeten, och menar att EU:s bistånd inte ska gå till våldsbejakande palestinska myndigheter.

“Klimatförändringar, konflikter och effekterna av Rysslands aggression mot Ukraina fortsätter sätta tryck på humanitärt stöd under 2024”, skriver Carina Ohlsson (S) i sin motivering till den extraordinära budgethöjningen.

Hon nämner inte en motsvarande sänkning av utgifterna på andra områden. Hennes förslag skulle alltså ytterligare öka betalningstrycket på nettobetalande EU-länder som Sverige inför den halvtidsöversyn av EU:s långtidsbudget som stundar.

Det är däremot oklart om Carina Ohlsson kommer få tillräckligt brett stöd för sin utvidgning av budgeten vid det sista beslutsfattandet.

Bråk om fortsatt stöd till Palestina
Socialdemokraterna tar i budgetyttrandena också strid för fortsatt stöd till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, UNRWA.
“Det är viktigt att öka det ekonomiska stödet till UNRWA eftersom organisationens kritiska finansiella situation hotar dess förmåga att spela sin roll med att främja säkerhet, stabilitet, och utveckling i Mellanöstern”, skriver S-veteranen om sitt förslag, och föreslår ett anslag på 60 miljoner euro, motsvarande 715 miljoner kronor, till organisationen.

Ökat bistånd till UNRWA stöddes däremot inte av högersidan i budgetförhandlingen. Samtidigt är högerns kritik mot att EU stödjer Palestinska myndigheten, som kontrolleras av radikala islamiska Hamas, mycket stark.

Bistånd direkt till Palestina bör enligt Europaparlamentsledamöter från M, SD, och KD villkoras med att myndigheterna i landet upphör med våldsbejakande propaganda i bland annat i sina skolböcker. De tre Tidöpartierna vill därför hålla tillbaka 238 biståndsmiljoner som annars hade gått till Palestinska myndigheten.

“Som påpekats i Kommissionens bedömning av palestinska läroböcker, är det väldigt tydligt att förekomsten av djupt problematiskt innehåll förblir ett stort bekymmer”, står det i de kritiska ledamöternas skrivelse.

Liberalerna, som saknar representation i Europaparlamentets utrikesutskott, hade ändå haft möjlighet att sluta upp bakom de övriga Tidöpartiernas yrkande. Partiet röstade i Strasbourg nej till konservativa gruppens förslag om att stryka omnämnandet av ekonomiskt bistånd till Palestinska myndigheten så sent som 14 september förra året.

Samma dag röstade L-ledamoten Karin Karlsbro nej till att “betona vikten av att fördöma och förkasta terrorism och upprepa att inga EU-medel får överföras direkt eller indirekt till terrorismändamål eller till personer och grupper med koppling till terrororganisationer, i enlighet med EU:s finansieringsbestämmelser”. Alla övriga tidöpartier röstade för yrkandet.