Sedan juli 2018 har svensk samtyckeslagstiftning gått ut på att en avsaknad av ett explicit ja, antingen i ord eller i “handling”, vid samlag alltid innebär ett nej. Detta har hyllats av diverse kvinnoorganisationer, men kritiserats av vissa inom rättsväsendet som osäkert. Nu uppmärksammar SVT att lagen fyller fem år.
“Jag tycker att samtyckeslagen har varit en väldigt viktig förändring. Framförallt för brottsoffer och för allmänhetens syn på vad en våldtäkt är”, säger ett målsägandebiträde som företrätt många offer för våldtäkt som SVT har pratat med.
Av Brås statistik framgår det att antalet våldtäktsdomar 2017 låg på 235, medan det 2022 låg på 557. Antalet åtal, både fällande och nedlagda, har också de sett mer än en fördubbling, från 346 2017 till 830 2022. Samtidigt har antalet anmälningar av våldtäkter sedan 2017 ökat från 5236 till 6549.
Kritiken: “Den mest rättsosäkra straffrättsliga lagstiftningen vi har i Sverige”
Men alla firar inte resultatet av lagen. Advokaten Bengt Ivarsson, som deltog i utredningen inför lagändringen, påstår att fler oskyldiga döms idag än innan lagen trädde i kraft.
“Ofta finns ingen teknisk bevisning utan det handlar om muntliga uppgifter där ord står mot ord och det gör att det finns en väldigt stor osäkerhet”, säger han till SVT.
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg var också kritisk i ett remissvar som yttrades till regeringen inför lagens införande. Bland annat innebär lagen att en “övergång till ett nytt moment” i samlaget, som Advokatsamfundet beskriver det, uttryckligen måste godkännas av båda parter.
“Detta innebär en stor oförutsebarhet för den enskilde kring vilka ageranden inom ramen för en sexuell handling som anses kräva ett nytt samtycke. Denna rättsosäkerhet innebär att en person kan riskera ett långvarigt fängelsestraff för att han eller hon inte har förstått att det skett en övergång till ett nytt moment”, står det i Advokatsamfundets remissvar.
I juli 2019 dömdes en man av Högsta domstolen för oaktsam våldtäkt efter att ha övergått i ett nytt moment i ett samlag utan sin partners uttryckliga samtycke. Ordföranden i Brottsofferjouren Sven-Erik Alhem sa då till Dagens Nyheter att mannen inte skulle ha dömts under den gamla lagstiftningen eftersom “den krävde att det skulle ha förekommit någon form av uppsåt för att anses som brott”, vilket det alltså inte gör med den nya samtyckeslagen.
