Regeringen presenterade på fredagsmorgonen en ny enhet som ska hantera svenska företags utlandsrekrytering, för att göra det lättare för så kallade högkvalificerade invandrare att få arbetstillstånd i Sverige. Meningen med enheten är att ersätta det system som Migrationsverket tidigare erbjudit, där företag har kunnat certifiera sig för att få snabbspår för sina utländska rekryteringar in i Sverige.
Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik uppger att det gamla certifieringssystemet ursprungligen var avsett för ett tjugotal företag, men att eftersom det är attraktivt att få kortare handläggningstider för sina rekryteringar, så har antalet certifierade företag fram tills nu stigit till över 600. Många av dessa företag ska ha använt systemet för att få in bland annat restaurang- och hotellpersonal från utlandet.
Antalet migrationsärenden som rör utländsk arbetskraft som fått snabbspår in i Sverige låg 2022 på 104 000, och detta är inte bara personer som får eller förlänger sina arbetstillstånd i Sverige, utan även personernas “anhöriga”, säger Ribbenvik. Då detta översteg certifieringssystemets kapacitet ledde det till att handläggningstiderna ökade, vilket migrationsminister Maria Malmer Stenergard menar skadade Sveriges konkurrenskraft.
Fortsatt grönt för lågutbildad utländsk arbetskraft
I det nya systemet har arbetskraftsinvandring ordnats i fyra kategorier, där den kategori som får högst prioritet, yrkesgrupper som kräver högskoleutbildning, ska ha en garanterad handläggningstid på högst 30 dagar. Både migrationsministern och Ribbenvik gör dock tydligt att förslaget inte innebär att det blir ett slut på lågkvalificerad arbetskraftsinvandring, då dessa omfattas av senare kategorier.
– För många företag är det inte bara den med högskolekompetens, vid stor etablering kan det vara många olika yrkesgrupper, både högt och lågt, som man har behov av, säger generaldirektören, och bedyrar att Migrationsverket kommer fortsätta arbeta med “stora etableringar” för att tillgodose även deras lågkvalificerade arbetskraftsbehov.
Det framgick inte av regeringens presskonferens huruvida anhöriga till arbetskraftsinvandrare fortsatt ska kunna nyttja samma snabbspår in i Sverige eller inte.
