Valdeltagandet bland utrikes födda minskade från 72 procent till 67 procent mellan 2018 och 2022, visar ny statistik från SCB. Även bland personer födda i Sverige till två utrikes födda föräldrar minskade andelen som röstade, från 82 procent till 77 procent.
SCB konstaterar att siffrorna visar att det egna eller föräldrarnas födelseland spelar roll för valdeltagande. Invandrare med ursprung i Asien eller Afrika hade allra lägst valdeltagande, med runt 65 procent, och det var också där man såg den tydligaste minskningen mellan valen 2018 och 2022. Om man bor i en hyresrätt ökar det också den “sociala kontexten” där valdeltagande är lågt, står det i analysen.
Hos personer utan utrikes bakgrund var minskningen däremot ytterst marginell, och valdeltagandet ligger fortsatt starkt på 90 procent. SCB förklarar fenomenet delvis med att förstagångsväljare har en större tendens att gå till vallokalerna om minst en av deras föräldrar gör det, vilket gör att valdeltagande ‘går i arv’.
Man behöver inte ha svenskt medborgarskap för att rösta i kommunvalet. Även där märks invandrares minskade valdeltagande, framgår i statistiken. Medan 40 procent av utländska medborgare röstade i sitt lokala kommunval 2018, så hade den siffran fallit till 30 procent 2022.
