Ställ krav på ekonomiska reformer i kriskommuner som är mottagare av så kallade utjämningspengar, och använd metoder från bankvärlden för att utvärdera hur skattepengar spenderas. Det är något kommunstyrelsens ordförande på Lidingö Daniel Källenfors (M) vill se, skriver han i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
“Utjämningssystemet är inte bara stötande orättvist – det är också helt kravlöst, och undanröjer incitamenten att utveckla den kommunala ekonomin”, menar han.
Enligt Källenfors är kommunernas tjänstemän i allmänhet ointresserade av hur effektivt skattepengar används, och kommer alltid att verka för att deras egna verksamhet växer och utvecklas. Han kallar de kommunala förvaltningarna för särintressen, och jämför med hur ett dåligt styrt företag fungerar.
“Inom företagsstyrning kallas det agentproblem, när bolagsledningar inte prioriterar ägarnas intressen utan drivs av egennytta”, skriver han, och menar att fritidspolitiker ofta saknar erfarenheten för att identifiera dessa problem, och att medborgare oftast är för passiva för att förstå att det händer.
Vill se ekonomisk granskning av kommuner
“Det saknas ett inbyggt motstånd mot slöseri. Staten måste därför kliva in och strukturellt ändra systemet”, menar Källenfors. Han föreslår därför att kommuner ska börja bli tvungna att utvärdera vad de lägger pengarna på genom jämförelse och så kallad benchmarking med andra kommuner.
“Genom att jämföra utfall med likvärdiga kommuner får vi snabbt indikation på om vi får förväntad valuta för våra skattepengar”, skriver Källenfors, som har en bakgrund inom bankverksamhet.
Han anser också att Riksrevisionen ska få i uppdrag att granska hur kommunerna använder sina pengar, och hävdar att kommunernas egna revisioner inte är intresserade av hur väl pengar används, utan endast av att regler och lagar har följts.
Källenfors kritiserar att det kommunala utjämningsstödet, där pengar går från kommuner med välskötta finanser till kommuner med underskott, inte kommer med några krav på ekonomiska reformer.
“Kommuner med låg effektivitet borde få sänkta bidrag tills de har hanterat sina interna problem”, anser han.
Stockholmsregionen missgynnas av kommunala utjämningssystemet
Lidingö är den tredje största bidragarkommunen till det kommunala utjämningssystemet, med ett värde på -7 797 kronor per invånare, enligt SCB. Av de tio största bidragarkommunerna ligger åtta i Stockholms län och toppas av Danderyd, med ett värde på -20 082 kronor per invånare. De tio kommunerna med största mottagna värde sett till befolkningsmängd är allihop norrländska småkommuner, med Åsele i toppen, med 38 895 kronor per invånare.
Den största nettomottagarkommunen i hela landet är dock Malmö, med ett värde på 18 321 kronor per invånare, samtidigt som kommunen har en befolkning på över 358 000.
Se också: Malmö stad vill “reta hatarna” med rosa enhörningsskulptur
