NB Nyhetsbyrån

”Med Sverige i backspegeln – jag ångrar inte att jag emigrerade”

30059290-697B-43B6-9AFC-5BB6AE75CA1A

Christopher Jarnvall

- Publicerad 2022-04-23

I sommar är det 34 år sedan jag utvandrade och har nu bott snart halva mitt liv utomlands. Det var inga politiska skäl bakom mitt beslut att emigrera utan det skedde å yrkets vägnar som journalist. Jag var visserligen less på att skriva om ubåtsjakter och det olösta Palmemordet, men på det hela taget var Sverige ett hyfsat land på den tiden.

Var det ett bra beslut att flytta till gamla Västtyskland 1988? Ja. jag vidgade mina referensramar och fick en utblick som jag inte skulle ha haft om jag blivit kvar i hemlandet. Jag kom att arbeta som utrikeskorrespondent främst för nyhetsbyrån Reuters i 20 länder på fyra kontinenter genom åren.

När du rapporterar om nyheter som Berlinmurens fall och Kosovokriget för världspressen bleknar Sverige i backspegeln.Jag besökte naurligtvis hemlandet av och till genom åren, men vid de sällsynta besöken pratade jag inte politik med släkt och vänner. Det blev allmänt snack om gamla tider och mycket snapps och sill och potatis.

Varje gång jag tog in på hotell i Stockholm och ville kolla in nyheterna knappade jag snabbt in BBC eller CNN eftersom jag fann svenska TV-nyheter ovidkommande och rentav töntiga. Jag var trygg i förvissningen om att världen var min arbetsplats och Sverige ett passerat kapitel.  

Desto större blev chocken när jagbörjade intressera mig för Sverige igen 2015. Jag läste på om gruppvåldtäkter, gängkriminalitet, bilbränder och annat fanstyg som var resultat av den ansvarslösa flyktingpolitiken.

Politikerna kunde stjärnögda och rosenkindade sova gott om natten för att de lockat hundratusentals flyktingar och ekonomiska migranter till den humanitära stormakten men de hade ingen aning om vad de ställt till med eller så föredrog de ofta att blunda för de parallellsamhällen som växt fram.

Men att ta på sig mer än man förmår är inte godhet. Det handlar om  självskadebeteende. Enligt Aristoteles är döende kulturers sista dygder tolerans och apati.

Jag blev helt ställd inför vänsterns tolkningsföreträde i alla samhällsfrågor och fördömande av oliktänkande som rasister om inte värre. För att inte tala om massmedia som visade sig varamer vänstervinklad än jag mindes.

Drevet och intoleransen mot kritiker förbluffade mig. Det förde tanken till DDR och Polen,tvåkommunistländer som jag arbetat igenom åren. Och jag blev genast fördömdsom rasist på svenska Facebook när jag intet ont anande redogjorde för den brittiska flyktingpolitiken, som av en slump liknar  den som Sverigedemokraternas förespråkar, för övrigt ett parti jag aldrig hade hört talas om.

Jag har aldrig tidigare blivit kallad rasist i mitt långa liv men det visar hur skev debatten är i Sverige nuförtiden. Jag skrev en roman, Kajsa’s Last Bullet, som handlar om en brittisk journalist som gör reportage i Sverige, ett land numera präglat av smygande islamisering.

Bokengavs ut för fem år sedan på Amazon och har sålts i åtta länder. Av en kuslig slump släpptes romanen samma dag som terrormorden på Drottninggatan den 7 april 2017. Jag hade gjorde mitt bästa för att beskriva gatuvåldet i den gamlalfärdsstaten, men verkligheten överträffade dikten.

Därtill spådde jag att inbördeskrig skulle bryta ut mellan islamister och det svenska samhället, något som påskhelgens kravaller med över 100 skadade poliser gav en föraning om. Oroligheterna påminde mig för övrigt om kravaller jag upplevde på nära håll mellan vänsteranarkister och polis i Berlin och Rostock i samband med den tyska återföreningen.

I Berlin räddade jag mig undan tårgas och slagsmål genom att klättra upp på taket till ett arbetarskjul varifrån jag lugnt kunde följa kravallerna – och iRostockkastade jag mig ned i ett dike för att undvika att träffas av stenar och tomflaskor. Det är skrämmande att befinna sig mitt i en rasande folkmassa.

Därefter skev jag en samhällskritisk roman på svenska, De Nya Utvandrarna, som släpptes för två år sedan på förlaget Vulkan. Den handlar om svenskar som inte orkar med att leva ett liv i lögnens tecken längre, men som har svårt att ta det stora steget och flytta utomlands.

För mig var beslutet att utvandra 1988 det bästa jag någonsin fattat så här med facit i hand. I Sverige skulle jag aldrig vilja bo. Det är inte samma land jag en gång lämnade. Jag är numera pensionär i England.

Visst har vi invandringsrelaterade problem här med men de diskuteras sedan åratal öppet och det vidtas aktiva åtgärder för att stoppaden illegala invandringen av ekonomiska migranter. Här finns ingen politisk åsiktskorridor som i Sverige. Det är högt i tak i Underhuset.

Storbritannien betecknades på 70-talet som Europas sjuke man på grund av alla strejker och ekonomiska problem som lamslog samhället. Idag kan nog Sverige betecknas som Europas sjuka man, eller kvinna, eftersom det har en odugligregering som kallar sig feministisk.

Rolf Söderlind

Bild: Författaren i Sarajevo 1992


Nyhetsbyrån – Nota Bene behövs i ett mediebrus och nyhetsflöde som alltmer kommit att präglas av värderingar och känslor. Vi har skapat NB för att göra urvalet av nyheter på sådana områden som är viktiga för samhällets uppbyggnad och fortlevnad.

Chefredaktör: Christopher Jarnvall
Ansvarig utgivare: Christopher Jarnvall
Kontakt: christopher@jarnvall.se
Curiositas AB © 2021