Regleringar är ofta motiverade av goda intentioner – att skydda konsumenter, säkerställa rättvisa villkor och begränsa skadliga beteenden. Men när de blir för omfattande eller felkalibrerade, kan de istället få motsatt effekt. Inom områden som spel, skattelagstiftning och folkhälsa finns flera exempel där överreglering lett till ökade problem snarare än lösningar.
Spelmarknaden: Ett exempel på oönskade bieffekter
Den svenska spelmarknaden reglerades om år 2019 med införandet av ett licenssystem, Spelpaus och strikta marknadsföringsregler. Syftet var tydligt: att minska spelmissbruk och skapa ordning på en tidigare kaotisk marknad. Men i takt med att reglerna stramats åt ytterligare, har ett växande antal spelare vänt sig till olicensierade aktörer – en sektor där konsumentskyddet är betydligt svagare.
Sökningar på begrepp som “betting utan BankID och Spelpaus” har ökat markant, vilket visar att många söker sig utanför det licensierade systemet. Resultatet? Istället för att skydda spelarna driver de strikta reglerna dem mot en mindre kontrollerad marknad där spelgränser, självavstängning och svensk kundsupport ofta saknas.
Skattelagstiftningens baksida
Sverige är känt för höga skatter, men när beskattningen når en viss nivå börjar den påverka både beteenden och samhällsekonomi negativt. Höga marginalskatter kan minska viljan till övertidsarbete eller investering i utbildning. Det uppstår också incitament för skatteplanering, flytt av företagssäten och ibland svartarbete.
Internationellt finns flera exempel på hur skatteöverreglering lett till flykt av kapital. Det är inte ovanligt att högbeskattade individer och företag etablerar verksamhet i länder med mer gynnsamma regelverk. I en globaliserad ekonomi är det lättare än någonsin att flytta tillgångar, vilket gör att statens skatteintäkter inte alltid ökar som förväntat – tvärtom kan de minska.
Alkohol och snus: när folkhälsa möter verkligheten
Alkohollagstiftningen i Sverige är bland de striktaste i Europa. Systembolagets monopol, höga skatter och begränsade öppettider har syftet att minska konsumtionen. Ändå är svartsprit, resandeinförsel och alkoholkonsumtion i utlandet vanliga sätt att kringgå systemet.
Liknande mönster syns i snusdebatten. Trots att snus är förbjudet att sälja inom EU (förutom i Sverige), är det många européer som beställer snus via nätet. I takt med ökad efterfrågan har en gråzon vuxit fram, där privata importörer och mellanhänder hanterar försäljningen – ibland helt utan hälsokontroller eller spårbarhet.
Detta visar hur regler som inte är i takt med verkligheten istället öppnar dörrar för informella eller olagliga strukturer. Konsumentskyddet minskar, och det blir svårare för myndigheter att ha insyn och kontroll.
Digitala marknader: EU:s tillslag mot Big Tech
Ett annat aktuellt exempel är EU:s tillslag mot Big Tech. Många hyllar försöken att stävja marknadsdominans från aktörer som Google, Apple och Meta. Samtidigt finns risker. Överreglering kan bromsa innovation, skapa oklara ansvarsförhållanden och tvinga fram lösningar som slår hårt även mot mindre aktörer. EU:s ambitioner är förståeliga, men ett alltför tungt regelverk kan ge nya problem – särskilt om det leder till att tjänster begränsas eller dras tillbaka från mindre marknader.
Slutsats: Reglera med måtta
Regleringar behövs – det är de flesta överens om. Men överdrivna, teknokratiska eller alltför snäva regler kan leda till att människor, företag och kapital söker sig utanför systemet. Resultatet blir ofta det motsatta till vad man tänkte sig från början.
Det handlar inte om att avskaffa regler, utan att utforma dem med balans, förankring i verkligheten och med insikten om att människor alltid söker alternativ. För att verkligen skydda konsumenter och skapa fungerande marknader måste lagstiftare våga tänka långsiktigt, flexibelt – och ibland även släppa taget lite grann.
