Nationalekonomer: vindkraften "svart hål för skattebetalarna"

Vindkraften har aldrig gått med vinst, och hålls levande i Sverige av utländska investerare och av retorik om den så kallade gröna omställningen, skriver nationalekonomerna Christian Sandström, Madeleine Staaf, och Christian Steinbeck i Kvartal. De förutspår att vindkraftsbranschen kommer att uppleva en våg av konkurser inom de närmaste åren, och uppmanar politiker att tillsätta en haverikommission för energislagets påföljder för det svenska samhället.

Nationalekonomerna noterar att även om den negativa avkastningen för vindkraftsinvesteringar steg mellan 2017 och 2019, så har branschens förluster börjat öka igen under 2020 och 2021. De menar att fortsatta privata investeringar i den havererande industrin baseras på förväntningarna att staten ska fortsätta pumpa in pengar i vindkraftsbolagen, och kallar det ett “svart hål för skattebetalare”. En stor ekonomisk vinst återfinns också för bolag som tillverkar delar eller levererar tjänster vid uppförande och underhåll av vindturbiner, då dessa bolag inte behöver bära riskerna för olönsamma vindkraftverk, skriver de. 95 procent av vindkraften som uppfördes mellan 2017 och 2021 hade investerare från Kina, eller som kunde spåras till skatteparadis som Schweiz eller Luxemburg.

Ett vindkraftverk håller i max tio år
Enligt nationalekonomerna är också vindkraftverkens livslängd kraftigt överskattad, och de menar att oförutsedda underhållsbehov till följd av sönderfall, väderskador, och blixtnedslag gör dem funktionsdugliga i ungefär ett decennium, till skillnad från de 20–30 åren som annars brukar hävdas av vindkraftsbolagen. Detta ska gälla särskilt på stora vindturbiner och de till havs, som den nuvarande regeringen investerat stort i. Den överdrivna livslängden tillskriver debattörerna att viljan att investera i vindkraft annars skulle vara avsevärt lägre och anses förenad med betydligt större risker.

Kemiska föroreningar kopplas till vindkraft
Ett annat problem är att rotorbladen på vindkraftverk är patentskyddade, och att det därför inte går att avgöra med vilka material de är tillverkade och vilken påverkan de kan ha på sin närmiljö, enligt nationalekonomerna. De påpekar att rotorbladen sprider ut mikroplastpartiklar när de är i rörelse, och hänvisar bland annat till ett fall i Danmark där en stor flock kor nyligen bedömdes ha blivit förgiftade av så kallade PFAS-kemikalier som spridits för vinden av vindkraftverk. Debattörerna påpekar också att det idag inte finns någon etablerad kunskap om hur man ska avveckla och förvara delarna av vindkraftverk, i synnerhet rotorbladen, när de har förbrukats eller deras parkbolag har gått i konkurs, vilket kan orsaka stora miljöproblem i framtiden.

– Vi har haft en konsensuskultur i Sverige, där den som är emot vindkraft får betala en väldigt hög kostnad socialt för det, svarar artikelförfattaren Christian Sandström till Riks på frågan om varför politiker fortsätter att stödja vindkraften trots alla dess brister.