Richard Sörman: Socialdemokraterna är inte folket

Vem har rätt att sparka myndighetschefer i Sverige? Vem har rätt att göra om spellagen så att inte politiska partier kan tjäna pengar på omoraliska lotterier? Svar: svenska folket. All offentlig makt utgår från folket. Och när folket röstar fram en ny riksdag har den riksdagen folkets mandat att göra de förändringar som folkmajoriteten har röstat för. SD:s framgångar är inte ett hot mot demokratin utan ett tecken på att demokratin fungerar.

I Sverige ska all offentlig makt utgå från folket. Så står det i våra grundlagar. Det är dags att Socialdemokraterna inser att de INTE är svenska folket.

Vad borde vara ett tecken på en levande demokrati? Att samma partier alltid sitter vid makten eller att nya partier bildas ur ett folkligt engagemang och faktiskt utmanar de gamla partierna om makten? Sverigedemokraternas framväxt är inte ett hot mot demokratin utan tvärtom ett bevis på att demokratin fungerar.

I en demokrati ska makten som sagt utgå från folket. Om det skulle vara så att redan dominerande politiska partier gemensamt ignorerar en folklig opinion och inte ger den något genomslag i politiken—vilket hände med invandringsfrågan i Sverige—då är det högst naturligt att den opinionen leder fram till skapandet och tillväxten av ett nytt parti. Det är så demokratin ska fungera och det är så den nu fungerar i Sverige.

I Sverige har Socialdemokraterna länge dominerat det politiska livet. De har inte bara haft regeringsmakten utan även satt sin prägel på myndigheter, fackföreningar och en mängd organisationer. Många anser dessutom att både Svenska kyrkan och public service präglas av Socialdemokraternas samhällssyn trots att de ska vara institutioner för hela svenska folket. Nu varnar socialdemokrater och den politiska vänstern i allmänhet för att demokratin är i fara.

Och varför gör de det? Jo, för att ett nytt parti, med andra åsikter än deras egna har vunnit ett folkligt stöd och nu utmanar Socialdemokraterna om makten över samhället. Helt skamlöst beskriver de denna högst demokratiska process som ett uttryck för BRIST på demokrati. Ändå är det så att Sverigedemokraterna inte gör någonting just nu som de inte har ett folkligt och demokratiskt mandat att göra. Om Socialdemokraterna har satt sin prägel på myndigheter och institutioner har det svenska folket rätt att vilja få ett slut på det tillståndet. Det är inte ett hot mot demokratin att vilja bryta Socialdemokraternas makt över Sverige. Det ÄR demokrati att i ord och handling försöka ändra på det.

Men det handlar också om en intellektuell och journalistisk vänster som identifierar demokrati med socialism, jämlikhet och öppenhet. I socialdemokratiska Arbetarbladet skriver Jenny Wennberg i en ledare att Sverigedemokraterna är ett hot mot demokratin eftersom Jimmie Åkesson talar om invandringen i termer av ett övergrepp mot Sverige. Som om en folklig opinion inte skulle kunna säga vad den tycker om vad den anser vara en djupt skadlig politik! Vi kan väl inte ha en situation där de rätta åsikterna om exempelvis invandring ska vara ett kriterium för ett demokratiskt sinnelag. Jag tror stenhårt på det svenska folkstyret. Jag älskar det svenska folkstyret. Jag tror på vår svenska demokrati, men jag är ytterst kritisk mot massinvandringen. Och det är min och din demokratiska rättighet att uttrycka den kritiken.

Att Sverigedemokraterna försöker bryta Socialdemokraternas makt över våra gemensamma myndigheter och institutioner är inte ett hot mot demokratin utan ett styrkebesked för demokratin. Att Socialdemokraterna sedan skriker om att demokratin är hotad bara för att ett parti med stöd av ett folkligt mandat utmanar dem om makten är inget att bry sig om. De är rädda att förlora makten och borgerligheten har aldrig utmanat dem. Det handlar självklart om ett cyniskt politiskt spel. Men låt dem hållas. De skämmer ut sig. De visar bara att det är dom som saknar respekt för demokratin och för det svenska folkstyret.

All offentlig makt utgår från folket. Socialdemokraterna är INTE folket.

Se gärna min krönika på Riks Youtube-kanal i ämnet.

Richard Sörman,
Docent i romanska språk
Politisk redaktör på Riks