Sverigedemokraterna är det parti som röstar mest för att främja ekonomisk tillväxt i Sverige. Många länder mottar bistånd från EU för klimatomställningen, och motsäger sig därför inte klimatlagarna. Här tänker alla på sin egen kortsiktiga vinst, skriver Martin Kinnunen och Jessica Stegrud, för Sverigedemokraterna.
Det är ekonomisk tillväxt och stärkt konkurrenskraft, frihet och fred som möjliggör en hållbar klimatpolitik. Ett system som bygger på fri marknadskonkurrens, innovation och teknikneutralitet är mycket mer effektivt än en toppstyrd, enhetlig regleringsstrategi från Bryssel. Klimatpaketet Fit for 55 har många goda intentioner men omsätter tyvärr den gröna givens ambitioner till lagstiftning på ett ineffektivt och mycket dyrt sätt. Klimatpaketet inbegriper i princip alla delar mellan himmel och jord; lantbruk, bränslen och energikällor, byggnaders energiprestanda, sjöfart och luftfart som delvis ska kunna få finansiering av EU:s sociala klimatfond. Det kommer oundvikligen bli ett ekonomiskt misslyckande och potentiellt också skada miljön på vägen.
Klimatpaketet Fit for 55 har många goda intentioner men omsätter tyvärr den gröna givens ambitioner till lagstiftning på ett ineffektivt och mycket dyrt sätt.
I klimatets namn accelereras också maktöverföringen från medlemsstaterna till Bryssel. Klimatpaketet har skapat ett oändligt antal nya EU-regleringar och EU:s inblandning i nationella ansvarsområden har exploderat, något vi bland annat kan se i skogsfrågor. Samtidigt som Sverigedemokraterna värnar utsläppshandeln ser vi det som djupt problematiskt att intäkterna från utsläppshandelssystemet nu delvis ska tillfalla EU. När ett utsläppshandelssystem införs för vägtransporter betyder det att delar av den ökade kostnaden för drivmedel tillfaller EU och inte Sverige.
Klimatpaketet har skapat ett oändligt antal nya EU-regleringar och EU:s inblandning i nationella ansvarsområden har exploderat, något vi bland annat kan se i skogsfrågor.
EU behöver inse att ständig centralisering är fel väg framåt. Istället måste man främja geopolitiskt oberoende, diversifiering och teknikneutralitet, samt värna en individuell, nationell energimix utifrån varje lands förutsättningar. I slutändan är det endast entreprenörskap, innovation och pragmatism som kan skapa verkligt hållbara framsteg för planeten.
Green Deal i EU kommer att bidra till att minska utsläppen i EU men frågan som måste ställas är i vilken utsträckning det kommer att kunna bidra till minskade utsläpp i andra delar av världen. Det är avgörande med tanke på att 90 procent av utsläppen sker utanför Europa. Klimatproblemen orsakas inte av Europa, utan av Kina och Indien. Sedan år 2000 har Kina stått för 60 % av den globala ökningen av koldioxidutsläpp. Indien med ytterligare 20 %, och Europa för 0 %. Det hjälper inte det globala klimatet att EU isolerar sig i sin kamp mot klimatförändringar och inför överstatliga EU-förbud och regleringar. Risken är att utsläppen flyttar till andra delar av världen samtidigt som den europeiska ekonomin och konkurrenskraften sänks. Då har vi inte åstadkommit något.
Sedan år 2000 har Kina stått för 60 % av den globala ökningen av koldioxidutsläpp. Indien med ytterligare 20 %, och Europa för 0 %.
Green Deal lider också av ideologiska skygglappar när det kommer till vissa avgörande frågor, till exempel kärnkraften. Sverigedemokraterna anser att kärnkraft bör erkännas som en koldioxidsnål och effektiv teknik i hela Fit for 55. Det skulle innebära att kärnkraft blir en del av EU:s energistrategi och därmed ges bättre villkor inklusive mer finansiering. Detta för att balansera det närmast ensidiga främjandet av förnybar energi och skapa lika villkor. För närvarande kommer traditionell kärnkraft inte att finnas med på en lista över teknik som är berättigad till förenklade tillstånd och investeringar i EU:s Net-Zero Industry Act.
Sverigedemokraterna är förespråkare av den inre marknaden och som vägen framåt pekar vi på den fria marknaden och dess effektivitet, på innovation och forskning, på teknikneutralitet samt satsning på kärnkraft. Allt det krävs för att långsiktigt och varaktigt minska de globala utsläppen. Den synen delas nödvändigtvis inte av alla andra partier.
Tyvärr ligger många länder, till skillnad från Sverige, långt ifrån EU-målet att lägga 3 procent av sin BNP på forskning. Sverige gör sin plikt och det vill vi fortsätta med, men andra länder behöver satsa betydligt mer på forskning om vi på allvar ska kunna få ner utsläppen globalt. Vi vänder oss emot att Sverige på ett onödigt dyrt och ineffektivt sätt försöker minska utsläppen när vi bara står för 0,2 procent av de globala utsläppen. Om vi vill bli internationella ledare behöver vi satsa på innovation och forskning, på globala lösningar. Att sänka våra 0,2 procent påverkar inte klimatet globalt. Världen blir inte bättre bara för att vi och Europa får det sämre.
Martin Kinnunen (SD),
Miljö- och klimatpolitisk talesperson
Riksdagsledamot
Jessica Stegrud (SD),
Ledamot Näringsutskottet
Riksdagsledamot
