Skattelagstiftningen kring spel och snus i Sverige har genomgått betydande förändringar under de senaste åren. Dessa förändringar speglar både folkhälsopolitiska ambitioner och statens behov av skatteintäkter. I denna artikel granskar vi hur beskattningen av spel och snus fungerar, vilka lagar som styr dem, och hur dessa påverkar både konsumenter och marknadsaktörer.
Spelskatt: Från reglering till höjd beskattning
Sedan den svenska spelmarknaden omreglerades den 1 januari 2019 har alla spelbolag som verkar på den svenska marknaden varit skyldiga att inneha licens från Spelinspektionen. Licensierade speloperatörer måste betala en spelskatt på 22 % av sin bruttoomsättning (GGR) . Denna skatt gäller för alla typer av kommersiellt spel, inklusive onlinekasinon, betting och spelautomater.
Skattehöjningen från tidigare 18 % till nuvarande 22 % trädde i kraft den 1 juli 2024 och syftade till att öka statens skatteintäkter med cirka 500 miljoner kronor årligen . Dock har höjningen mött kritik från spelbranschen, som varnar för att den kan minska kanaliseringsgraden – det vill säga andelen spelare som väljer att spela hos licensierade aktörer. En lägre kanaliseringsgrad kan i sin tur leda till ökad aktivitet på olicensierade plattformar, vilket försvårar statens möjligheter att övervaka och reglera spelmarknaden effektivt.
För spelare är vinster från licensierade speloperatörer skattefria, vilket gör det attraktivt att spela hos godkända aktörer. Detta gäller även för populära spelautomater somMega Joker gratis, som ofta erbjuds som en del av välkomstbonusar eller kampanjer hos licensierade onlinekasinon.
Snusskatt: Skattepolitik som folkhälsostrategi
Sverige har länge haft en särskild relation till snus, en tobaksprodukt som är förbjuden i övriga EU men tillåten i Sverige genom ett undantag i EU-fördraget. Snus beskattas som en del av punktskatten på tobaksvaror, men med en lägre skattesats jämfört med cigaretter.
I november 2024 genomförde regeringen en skattesänkning på snus med 20 %, vilket motsvarar en prisminskning på cirka 3 kronor per dosa . Samtidigt höjdes skatten på cigaretter med 9 %. Syftet med denna skatteomläggning var att uppmuntra rökare att byta till mindre skadliga nikotinprodukter, såsom snus, och därigenom förbättra folkhälsan.
Denna differentierade skattepolitik har fått internationell uppmärksamhet som ett exempel på skadereduktion inom tobaksområdet . Genom att göra snus mer ekonomiskt tillgängligt än cigaretter hoppas man minska rökrelaterade sjukdomar och dödsfall.
Lagstiftning och reglering
Både spel och snus regleras av specifika lagar och myndigheter i Sverige.
- Spel: Spelmarknaden regleras av spellagen (2018:1138), som trädde i kraft 2019. Spelinspektionen ansvarar för att utfärda licenser och övervaka att spelbolagen följer lagstiftningen. Skatteverket hanterar beskattningen av spelverksamhet.
- Snus: Snus omfattas av lagen om tobak och liknande produkter (2018:2088) samt av livsmedelslagstiftningen, eftersom snus klassificeras som ett livsmedel i Sverige. Skatteverket ansvarar för att administrera punktskatten på tobaksvaror, inklusive snus.
För både spel och snus gäller att import, tillverkning och försäljning är föremål för strikt reglering och kontroll. Detta syftar till att skydda konsumenterna, säkerställa rättvisa marknadsförhållanden och generera skatteintäkter till staten.
Samhällsekonomiska och folkhälsomässiga konsekvenser
Skattepolitiken kring spel och snus har betydande effekter på både samhällsekonomin och folkhälsan.
- Spel: Höjningen av spelskatten har ökat statens intäkter men riskerar att driva spelare till olicensierade aktörer, vilket kan leda till minskad konsumentskydd och ökade problem med spelberoende. Det är därför viktigt att balansera skattenivåerna för att upprätthålla en hög kanaliseringsgrad och säkerställa att spel sker under kontrollerade former.
- Snus:Sänkningen av snusskattensyftar till att minska rökning genom att göra mindre skadliga nikotinprodukter mer attraktiva. Detta kan leda till förbättrad folkhälsa och minskade vårdkostnader på lång sikt. Samtidigt är det viktigt att övervaka konsumtionsmönster för att säkerställa att skattepolitiken inte leder till ökad nikotinanvändning bland nya grupper, såsom ungdomar.
Slutsats
Sveriges skattepolitik kring spel och snus illustrerar hur ekonomiska styrmedel kan användas för att påverka konsumentbeteenden och främja folkhälsa. Genom att justera skattesatserna för att göra mindre skadliga alternativ mer attraktiva, strävar man efter att minska negativa hälsoeffekter och samtidigt säkra statens skatteintäkter. Det är dock en balansgång som kräver kontinuerlig utvärdering och anpassning för att uppnå önskade samhällsmål.
