Europeiska unionen har i decennier arbetat med att forma en gemensam juridisk struktur för sina medlemsländer. På många sätt har detta lett till positiva effekter, som förbättrat konsumentskydd, livsmedelssäkerhet och dataskydd. Samtidigt uppstår en växande problematik när reglerna blir så långtgående att de börjar inkräkta på grundläggande friheter – både för företagare och privatpersoner.
Innovativa idéer och teknisk utveckling kräver frihet att experimentera, misslyckas och förbättras. När EU inför strikt reglerade ramar redan i ett tidigt skede av en produkt eller tjänstsutveckling, riskerar nya lösningar att stanna i idéstadiet. Företag – särskilt små och medelstora aktörer – hämmas av byråkratiska hinder och krav på överdrivna efterlevnadsåtgärder. Samtidigt märks en trend där EU tar ett allt mer paternalistiskt grepp om individens val, särskilt när det gäller konsumtion och livsstil.
Innovation på reträtt
Teknologisektorn är ett tydligt exempel på hur reglering kan bromsa snarare än möjliggöra framsteg. Lagstiftningar somDigital Markets Actoch AI Act är tänkta att skydda medborgarna från övergrepp från teknikföretag, men de innebär samtidigt stora kostnader för efterlevnad. Många startupbolag drar sig därför för att etablera sig inom EU, och söker sig istället till marknader med större flexibilitet.
Samma mönster märks i andra sektorer där nya teknologier utmanar gamla strukturer. I exempelvis hälso- och livsmedelsindustrin kan innovativa alternativ till traditionella produkter stoppas innan de nått marknaden, på grund av försiktighetsprinciper och långa godkännandeprocesser.
När staten väljer åt individen
Den personliga friheten – att fatta informerade beslut om sitt eget liv – är också en dimension där EU:s ökade regleringsvilja väcker oro. Flera nya lagförslag har en tydlig inriktning på att begränsa individens möjlighet att välja själv, även i frågor som rör låg risk och där information redan finns lätt tillgänglig.
Ett konkret exempel är tobakspolitiken. Unionen har i flera omgångar skärpt reglerna kring både traditionella tobaksprodukter och nya nikotinalternativ. Vissa av dessa, som snus eller e-cigaretter, anses av oberoende forskare vara mindre skadliga än cigaretter. Trots detta behandlas de ofta lika strängt eller strängare, vilket leder till att vuxna användare får färre verktyg att själva styra sin konsumtion.
På spelområdet har restriktioner kring tillgången till spel utan Spelpaus blivit en symbol för det ökande statliga inflytandet över individens val. I Sverige är Spelpaus ett nationellt självavstängningsregister, men det har även påverkat regleringar i andra EU-länder, där blockeringar och betalningsspärrar införs mot plattformar som inte omfattas av nationell licens. För många användare innebär detta att de nekas möjligheten att själva bestämma var, när och hur de vill spela – trots att de är myndiga och väl informerade om riskerna.
En växande byråkratisk börda
De negativa effekterna märks också på systemnivå. Regleringens omfattning har ökat till den grad att företag måste anställa jurister och efterlevnadsspecialister enbart för att navigera lagdjungeln. För småföretag innebär det en oproportionerlig belastning. Många tvingas lägga stora resurser på att följa regler snarare än att utveckla nya idéer.
Detta går på tvärs med EU:s uttalade ambitioner om att vara världsledande inom grön omställning, digital utveckling och teknisk innovation. För hur ska nya lösningar växa fram om spelreglerna stryps innan spelet ens börjat?
Balans behövs – inte förbud
Samtidigt som vissa regler är nödvändiga för att skydda medborgare och säkerställa en rättvis marknad, krävs en större förståelse för konsekvenserna av överdriven detaljstyrning. Alla medborgare är inte hjälpta av att staten tar över beslutsfattandet. Vuxna individer måste kunna förväntas ta ansvar för sina egna val – vare sig det gäller att konsumera tobak ellerspela utan Spelpaus.
Det krävs en omvärdering av hur långt EU:s reglering ska gå. En mer nyanserad och flexibel modell där innovation främjas och individens självbestämmande respekteras, skulle bättre spegla unionens kärnvärden om frihet, utveckling och ansvar.
Om inte, riskerar EU att förlora det som gjort unionen stark – en mångfald av idéer, lösningar och livsval.
