Regeringen ökar anslagen till försvaret med 27 miljarder inför nästa år, vilket på sikt ska uppfylla Nato-kravet på att två procent av landets BNP ska gå till militärbudgeten. Detta meddelar företrädare från Tidöpartierna på en presskonferens på måndagen.
Upprustningen av den svenska militären beskrivs som den största sedan 1950-talet, och handlar enligt försvarsminister Pål Jonsson (M) om det så kallade hotet från Ryssland. En stor del av det svenska totalförsvaret handlar av den anledningen också om att fortsätta skänka vapen till Ukraina, vilket föranleder budgetökningen, säger regeringsföreträdarna på presskonferensen.
– Vi har skickat försvarsmateriel för närmare 20 miljarder till Ukraina, och då kommer vi också behöva göra ersättningsanskaffningar, säger Pål Jonsson (M). Man nämner specifikt Archer-artillerisystemet och Stridsfordon 90, som båda skickats i stora mängder till det östeuropeiska landet.
Inom ramen för det planerade Nato-medlemskapet ingår också att Sverige skickar 250 officerare till Natos ledningsstrukturer, vilket ska ske gradvis, för att även officerarna ska kunna ersättas av nyrekryteringar.
Sverige spenderar för närvarande 1,3 procent av BNP på försvaret.