AfD: Valet inte höger eller vänster – utan "populism eller globalism"

De är trötta på globalister, massmigration, och den västerländska Ukrainapolitiken. Alternative für Deutschland (AfD) gjorde stora framgångar i de två tyska delstatsval som hölls förra veckan, och trots att de avskys som pesten av det tyska etablissemanget, tror partiet att det kommer kunna regera tillsammans med Kristdemokratiska unionen (CDU) inom en snar framtid och förändra Tyskland. Nyhetsbyrån har talat med Petr Bystron, AfD:s utrikespolitiska talesperson, om det politiska läget i EU:s mäktigaste land.

AfD vann 18,4 procents väljarstöd i Hessen och 14,6 procent i Bayern, när de två delstaterna räknat alla röster efter söndagen den 8:e oktober.

– Vi vann de valen, säger Petr Bystron om valresultatet. AfD gick framåt mellan fyra och fem procentenheter i båda delstaterna, som tidigare varit svåra för det nationalistiska partiet att få genomslag i.

– Om det var val till Europaparlamentet idag skulle vi vara det starkaste partiet från Tyskland, och det starkaste partiet i hela Europaparlamentet, fortsätter Bystron, som ser mycket optimistiskt på både kommande delstatsval och på valet till Europaparlamentet, som äger rum i juni nästa år. Han är partiets kandidat nummer två till Europaparlamentet, samt ledamot i Tysklands parlament förbundsdagen.

Se också: Majoritet tyskar vill ha nyval – Stora segrar för invandringskritiker

I nationella opinionsundersökningar ligger AfD på över 22 procent, fem procentenheter före regerande socialdemokratiska SDP, och fem procentenheter bakom CDU.

Motarbetat av tyska politiker och myndigheter
Det tyska etablissemanget i form av politiska partier och mediehus har länge hetsat mot AfD, som grundades som ett missnöjesparti 2013. Starka röster verkar för att förbjuda partiet, som anklagas för att vara anti-konstitutionellt och nazistiskt.

När en företrädare för partiet tidigare i år vann ett distriktsval i Thüringen i östra Tyskland med 52 procent av väljarstödet öppnade de rödgröna delstatsmyndigheterna för att “demokratipröva” den vinnande politikern, för att kontrollera att han verkligen följde den “fria, demokratiska ordningen” som Tyskland påstås vara byggd på. Myndigheterna menade att den populäre AfD-företrädaren kunde avsättas om han inte levde upp till deras krav.

En tysk domstol har även på liknande grunder gett underrättelsetjänster i landet rätt att spionera på AfD, då partiet utmålats som antidemokratiskt.

Partiets företrädare har också fått utstå våldsdåd från politiska motståndare, allra senast när partiledaren Tino Chrupalla fick tas till akuten efter att ha blivit överfallen med en giftspruta vid ett valmöte i Bayern bara dagar före delstatsvalet.

– Etablissemanget är galna just nu, eftersom de haft taktiken i tio år att bara försöka undvika alla diskussioner med oss, och stämpla oss som högerextremister, säger Petr Bystron till Nyhetsbyrån.

– Det fungerar inte längre. Faktum är att uppdelningen av politiken i höger och vänster inte längre fungerar, för nu har vi istället en uppdelning mellan populism och globalism, förklarar han, och betonar med stolthet hur AfD i egenskap av självidentifierade populister står på folkets sida gentemot den globalistiska eliten.

– De andra partierna har en maktkartell, och är väldigt globalistiska. De lovade bara folket före valet vad de tror att de ville höra, och efter valet gjorde de det exakt motsatta, säger Bystron, och tar upp ett i Sverige kontroversiellt ämne, men som är en av AfD:s vinnarfrågor. Nämligen den om Ukraina.

– Det bästa exemplet är De gröna, som före valet lovade att inte leverera vapen till krisregioner, men efter valet skickade man vapen till Ukraina, vilket gjorde deras egna väljare besvikna. Så för första gången har vi nu många före detta gröna och före detta kommunistiska väljare, säger Bystron.

Vann väljare på corona-skepticism
Att AfD kunnat dra nytta av de etablerade tyska partiernas valsvek i en rad olika frågor är vad som möjliggjort för partiet att växa till sig utanför det östra Tyskland, som fram tills nyligen varit där deras flesta väljare bott. I det forna Östtyskland är befolkningen mer resistent mot påståenden från myndigheterna om det kontroversiella partiet, tror Bystron.
– De förstod att all denna information om att vi är extremhöger är lögner, men de i väst förstår inte det lika mycket.

Nu är läget i västra Tyskland annorlunda för AfD. Särskilt avgörande för att partiet vuxit till sig även där var det som Bystron kallar “coronaregimen”.
– Vi demonstrerade med folket på gatorna och jobbade för dem i parlamentet. Vi var det enda partiet som motsatte sig tvångsvaccinering, och vi lyckades, säger Bystron.

– Det var demonstrationer med tusentals människor, och många av dem var före detta gröna- eller vänsterväljare. Och när de kom hem på kvällen fick de höra av staten på teve att de var nazister eller högerextrema. På så vis förstod de vad som hände med oss (AfD) bara några år innan, och detta var det riktiga genombrottet även i de västra delarna, förklarar han.

Ukrainastöd inte tyskt intresse
För AfD är antagoniseringen av Ryssland bidragande till Tysklands energikris, och partiet vill normalisera relationen till jättelandet i öst för den tyska ekonomins skull. Detta är något AfD kritiserats mycket för av sina motståndare.

– Alla som försökte se till tyska intressen stämplades som Putins hora, eller en rysk agent. Det var inte bara AfD, utan det hände också ministrar från Socialdemokraterna, och före detta kanslerer, säger Bystron.

Sprängningen av Nord Stream 2, som Ukraina låg bakom, gav ett särskilt skäl att omvärdera Tysklands relation till kriget i Östeuropa, menar Bystron.
– Det är i vår industris intresse att få billig rysk gas, och hela Tysklands. Så det har inget att göra med att stödja Ryssland eller det ryska kriget, säger han.

Han menar också att västvärldens sanktionspolitik gentemot Ryssland har varit verkningslös, och borde överges.
– Vad som har hänt är att Ryssland fortfarande säljer gas och olja på världsmarknaden för rekordpriser, och kriget fortsätter, konstaterar Bystron. För Tysklands del har det inneburit överpriser på el och bränsle, när det importerats via tredje parter, förklarar han.

– Det är totalt nonsens, och det hjälper ingen. Det hjälper inte Ukraina, och det hjälper inte tyskar.

Vill hjälpa riktiga flyktingar
En mer traditionell kritik som AfD likt andra populistiska partier har fått är kopplat till migrationspolitik, som är en av AfD:s huvudfrågor. Petr Bystron beskriver en däremot en relativt mild syn på invandring, jämfört med vad många liknande partier i Europa har. Han nämner till exempel ingenting om en återvandringspolitik, som “systerpartiet” Sverigedemokraterna har.

– Vi vill hjälpa alla som vill fly riktigt förtryck. Vi har till och med många väljare som är från andra länder, och till och med politiker som inte ursprungligen är tyskar, säger han, och påpekar att han själv har bakgrund som flykting från Tjeckoslovakien.

– Men vi försöker stoppa migrationen från länder där folk är analfabeter, eller inte kan integreras i ett högteknologiskt samhälle, med en arbetskultur som Tyskland. De som bara kommer på grund av tysk välfärd, fortsätter Bystron.

Särskilt mönstret av män från Mellanöstern som söker sig till Europa genom Turkiet och Balkanländerna är något AfD identifierar som ett problem. Denna form av asyl-massinvandring är något Sverige inte sett så mycket av på senare år, men som förblivit stor i Tyskland, och tilltagit under den nuvarande rödgröna regeringen.

– Det är en 50 miljarder euro stor industri i Tyskland som flyttar skattepengar till organisationer som jobbar med migranter, och det är den riktiga anledningen att regeringen vill ha hit dessa människor, säger Bystron.

Spår samarbeten efter nästa val
2024 är det inte bara val till Europaparlamentet, men även i delstaterna Sachsen och Thüringen. Petr Bystron tror att det traditionella regeringspartiet CDU kommer att vika sig för AfD:s framgångar för att kunna nå regeringsmakten. Den nuvarande isoleringen av nationalistpartiet kommer inte att hålla, och den har enligt Bystron redan spruckit upp på några ställen lokalt.

– Samarbete mellan AfD och CDU kommer säkerligen komma, och det finns redan flera lokalpolitiker som samarbetar, och de medger det helt öppet. För vilka andra ska de samarbeta med? säger han.

Enligt Bystron har CDU, som under nästan två decennier leddes av migrantkrisens drottning Angela Merkel, ändå mycket gemensamt med AfD. Han föreslår därefter en något Tidöavtals-liknande konstellation, där hans parti griper makten tillsammans med CDU och liberala FDP, som redan idag utgör en majoritet i förbundsdagen.

– Det största hotet till etablissemanget är att CDU börjar göra vad väljarna vill, säger Bystron.

Nästa nationella val i Tyskland äger rum i oktober 2025.